Utrikesministrar, i år från bland annat Sverige, Norge, Namibia och Indonesien, kommer att gå igenom en rad frågor – allt ifrån hur man stärker kvinnors deltagande i politiken till att diskutera framtidens demokrati.

En bred agenda, men enligt Margot Wallström handlar det om att försöka komma fram till vad som är viktigast att arbeta med just nu.

”En fråga som definitivt klättrat upp på den politiska dagordningen är sexuell och reproduktiv hälsa”, säger Wallström och hänvisar till att USA slutat med internationellt stöd till organisationer som engagerar sig i abortfrågan.

”Det är viktigt att se till att det här inte går baklänges.”

Helgens möte i Montreal, som får anses vara det första formella mötet mellan världens kvinnliga utrikesministrar, leds av Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland och EU:s utrikeschef Federica Mogherini.

Men det är inte första gången som kvinnliga utrikesministrar möts: En informell klubb av kvinnliga utrikesministrar bildades redan i slutet av 1990-talet av USA:s dåvarande utrikesminister Madeleine Albright och hennes svenska motsvarighet Anna Lindh (S).

”Efter omfattande överläggningar med medlemsstater har vi, för att gynna förhandlingarna och av respekt för premiärminister Mays ansträngningar, beslutat att behandla Chequers-planen som ett steg i rätt riktning”, heter det i uttalandet.

Tusk tillägger att han senast inför mötet med May sagt att Chequers-förslaget inneburit en positiv utveckling i Storbritanniens inställning, och att det visar en vilja att minimera de negativa effekterna av brexit, rapporterar Sky News.

Det har kommit att bli en etablerad sanning att vi i Sverige har en lönediskriminering mellan män och kvinnor. Det upprepas ständigt från olika företrädare som om det vore helt oomtvistat. Få ifrågasätter. I stället skäms man över hur illa ställt det är med jämställdheten. Så mycket skäms man att det måste till extraordinära insatser. I valrörelsen lovade C 6,4 miljarder kronor för att rätta till problemet.

Det är lite märkligt det där. Hur kan det komma sig att vi som anser oss själva vara det mest jämställda landet i världen fortsätter att belöna kvinnor och män olika? Tycker vi inte att de gör ett lika bra jobb? För så måste det ju vara. Någon legal förklaring till olika löner finns nämligen inte. Precis samma lagar gäller för män och kvinnor och lönediskriminering är förbjudet i lag. Ändå är det skillnad i medelinkomst mellan könen. ”Orättvist” ropar Feministiskt Initiativ (och alla andra) i kör.

Det är så det låter eftersom det är radikalfeministerna som har etablerat sanningen. Och den bör man inte förneka om man ska framstå som jämställd. Och jämställda vill ju alla vara. Knystar man något som kan uppfattas vara emot totalt lika utfall mellan könen i varje given del av livet, blir man lätt utmålad som bakåtsträvare och manschauvinist. Det var precis det som hände debattören Pär Ström för några år sedan när han med hjälp av fakta faktiskt ifrågasatte den gängse myten om att det förekommer en gigantisk lönediskriminering. Han hotades och förlöjligades så mycket att han helt enkelt slutade att debattera.

Fast Pär Ström hade rätt. Det finns det siffror på. Och forskning. Enligt Medlingsinstitutet som undersöker löneskillnader finns det visserligen en tämligen stor skillnad mellan könen sett till genomsnittlig inkomst. Det skiljer så mycket som 9,4 procent 2017.

Frågan är dock om det beror på diskriminering eller om det går att förklara på annat sätt. Det första man då måste göra är att bearbeta siffrorna så att man vet vad det är man jämför. Och det har Medlingsinstitutet faktiskt gjort – åtminstone delvis. När man bryter ned siffrorna och i stället jämföra yrke för yrke visar det sig att löneskillnaden mellan könen gått ned till 3,9 procent.

Det är dock fortfarande en skillnad som man bör fundera över. Kan det verkligen finnas en 3,9 procent stor osaklig löneskillnad mellan könen i det moderna Sverige? Nja, Medlingsinstitutet anser inte det. De är tydliga med att förklara att det är skillnad mellan osakliga skillnader och oförklarade skillnader. Det är ju inte bara samma yrke som måste jämföras utan även många andra faktorer. En given sådan är antal tjänsteår. En annan är vilken position man innehar. Två människor kan ha samma utbildning men helt olika tjänster. Den ena kan vara den andres chef. Hur tar man reda på sånt?

Det är faktiskt inte så svårt. I Storbritannien har Office for National Statistics visat att det inte finns några löneskillnader alls mellan könen som inte kan förklaras med att kvinnor i högre grad är hemma med barn än männen. Dessutom ser man att skillnaderna endast finns om familjen får sitt första barn runt 30 års ålder. Likadant ser det ut i Sverige enligt ett flertal studier (bland annat av Eva Meyersson och medarbetare).

Inom samma yrken på samma arbetsplats kunde man inte finna någon löneskillnad alls. Det som kvarstod var en skillnad på 0,1 procent. Det vill säga ingenting.

Fast allt det där spelar enligt radikalfeministerna ingen som helst roll. För det är ju fortfarande 9,4 procent skillnad och det är orättvist. Och att kvinnor vill vara hemma med sina barn är också orättvist – oavsett att man väljer det helt själv. För enligt det gängse radikalfeministiska sättet att se på saken beror alla skillnader på osynliga strukturer och patriarkatet. Strukturer som håller kvinnor tillbaka och som på så sätt syftar till att förslava 50 procent av mänskligheten.

Måhända finns det sådana strukturer, men i dagens moderna västerland är de väldigt nära utrotning. Unga kvinnor i Storbritannien (och förmodligen också i Sverige) tjänar de facto mer än unga män. Visserligen inte särskilt konstigt eftersom de i genomsnitt är bättre utbildade, men ändå ett tecken på att det inte finns några svårigheter för kvinnor att göra precis vad de vill. Det får nämligen alla göra i västerländska demokratier. Det är det som är så bra med vår kultur. Den är demokratisk, jämställd och därför har alla samma möjligheter.

Möjligen finns det rester av gamla strukturer kvar på en och annan arbetsplats, men den huvudsakliga orsaken till skillnader i lön mellan könen handlar inte alls om det. Det handlar om att män och kvinnor väljer olika eftersom de har olika prioriteringar i livet.

Jämställdhet handlar inte om lika utfall utan enbart om lika möjligheter. Så när politiker försöker styra vad enskilda familjer vill göra med sina liv agerar de inte för en ökad jämställdhet utan för en klåfingrighet som ignorerar människors egen fria vilja.

David Eberhard, psykiater och författare

USA:s president twittrade att ”jag tvivlar inte på att om överfallet på Dr Ford var så hemskt som hon påstår skulle hon eller hennes älskvärda föräldrar omedelbart ha anmält anklagelserna hos den lokala polisen. Jag ber att hon tar fram dessa anmälningar”.

Trump följde upp med att skriva: ”Den radikala vänstern vill att FBI ska bli involverade NU. Varför ringde ingen FBI för 36 år sedan?”

Trump bryter därmed från den republikanska linjen att stå bakom Kavanaugh, men samtidigt ge Ford chansen att berätta sin version av händelserna i utskottsförhör. Förhören skulle ha hållits på måndag, men har enligt CNN skjutits upp till onsdag.

Artikeln du läser är låst. Logga in eller teckna en digital prenumeration för att läsa Nordens största affärstidning.

• Full tillgång till Di.se med nyheter och analyser
• Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
• Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
• Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

Är du prenumerant? Prova att ladda om sidan och kontrollera att du är inloggad.

Saknar du en prenumeration? Prova fritt i en månad

Vid 18-tiden var Dow Jones industriindex upp 0,4 procent medan S&P 500 ökade 0,2 procent. Tekniktunga Nasdaq kompositindex var i princip oförändrat.

USA:s största minneschiptillverkare, Micron Technologies kom med svaga utsikter sent på torsdagen. Bolaget varnade också för att handelskriget mellan USA och Kina befaras tynga lönsamheten under första kvartalet. 

Microns intäktsprognos för det innevarande kvartalet om 7,9-8,3 miljarder dollar missade analytikernas snittförväntningar, som låg på 8,45 miljarder dollar.

Aktien backade 2,5 procent.

Cannabisbolaget Tilray fortsatte att visa dramatiska kursrörelser, då cannabis varit ett hett tema på Wall Street under veckan. I fredagshandeln föll aktien 26 procent och fortsatte därmed trenden från torsdagen. Nedgångarna var dock en rekyl efter onsdagens rally då aktien nära på dubblades.

Medicinteknikbolaget Mazor Robotics rusade 10 procent efter att Medtronic lagt uppköpsbud värt 1,64 miljarder dollar.

Adobe Systems har kommit överens om att förvärva mjukvaruutvecklaren Marketo för 4,75 miljarder dollar, aktien backade 1,5 procent. 

Räntan på den tioåriga amerikanska statsobligationen var upp 1 punkt till 3,07 procent.  

Artikeln du läser är låst. Logga in eller teckna en digital prenumeration för att läsa Nordens största affärstidning.

• Full tillgång till Di.se med nyheter och analyser
• Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid
• Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan
• Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

Är du prenumerant? Prova att ladda om sidan och kontrollera att du är inloggad.

Saknar du en prenumeration? Prova fritt i en månad

Vattenfall rapporterar bland annat om cirka 4 000 strömlösa i Södermanland och Östergötland.

Flera oljebolag gick starkt, med BP Royal Dutch Shell båda upp omkring 2 procent, efter att oljepriserna stigit under dagen. 

Londonbörsen lyftes av ett svagare pund. EU-ledare avvisade premiärminister Theresa Mays brexitförslag på torsdagen och på fredagen sade premiärministern att man har hamnat i ett dödläge och Storbritannien måste vara redo för att det inte blir något avtal. 

FTSE 100-indexet i London steg 1,5 procent.

Just Eat backade 4,7 procent efter en rapport från Bloomberg om att Uber förde tidiga samtal om att köpa Deliveroo. 

Frankfurtbörsens DAX-index stärktes 0,9 procent. Största vinnare var elbolaget Eon och affärssystemjätten SAP som var upp 2,2 respektive 1,9 procent.

Parisbörsens CAC 40-index avancerade 0,8 procent, spanska Ibex 35 var i princip oförändrat medan Milanobörsen steg 0,6 procent.