Författare: Roger

Bilder från centrala London visar hur tiotusentals personer har intagit gatorna i Westminster i centrala London på lördagen. 

– 48 procent, det är nästan hälften, vill fortfarande stanna i EU. Vi är här i dag för att vi känner att vi har en röst och vi måste höras, säger en kvinnlig demonstrant med en Wales-flagga i handen, till Sky News.

Målet för de många demonstranterna, som leds av efterträdarna till Brexit-omröstningens stanna-sida, är att väcka opinion för en andra folkomröstning. Demonstranterna vill att britterna ska få folkomrösta om den uppgörelse premiärminister Theresa May och Storbritannien slutligen ror i land med EU, något som också framgår av flertalet skyltar i folkhavet.

En talesperson menade att demonstrationen ytterst handlar om att ta tillbaka frågan om Brexit från maktens korridorer, skriver The Guardian.

Demonstrationen kommer efter det att flera Brexit-förespråkare, bland andra utrikesministern Boris Johnson, tryckt på Theresa May om en ”hård Brexit”, alltså att landet helt lämnar unionen och dess inre marknad.

Under lördagens protester kommer flera grupperingar med motdemonstranter – om än inte lika många – också att ge sig ut på gatorna. Arrangörerna säger att man kommer att fokusera på ”frihet från EU, frihet från terror, yttrandefrihet, frihet från sharialagar och sammanhållning av alla människor oavsett ras och trosbekännelse”.

Läs också: Vad är skillnaden på en hård och en mjuk brexit?

Demonstrationerna sker samtidigt som en ny rapport, framtagen av den självständiga tankesmedjan ”Centre for European reform”, visar att Brexit redan är en minusaffär för Storbritannien. Skadorna på den brittiska ekonomin överträffar redan den ekonomiska skjuts som lämna-sidan förväntas se när landet lämnar unionen i mars nästa år, enligt en rapport som Bloomberg News tagit del av.

Oron i landet sedan folkomröstningen har orsakat en tvåprocentig nedgång i den totala ekonomiska produktionen, enligt tankesmedjans rapport. Det har kostat Storbritannien 268 miljarder kronor i förlorade skatteintäkter.

– Två år efter folkomröstningen vet vi nu att Brexit-omröstningen har skadat ekonomin allvarligt. Vi vet att regeringens Brexit-utdelning är en myt. Omröstningen kostar 440 miljoner pund per vecka, mycket mer än Storbritannien någonsin bidragit med till EU-budgeten, säger John Springford, tankesmedjans biträdande direktör och författare av studien.

Studien använde en statistisk modell som utgick från prognoser om hur ekonomin hade gått om britterna i stället hade röstat för ett fortsatt medlemskap i EU, enligt Bloomberg News.

https://www.dn.se/ekonomi/tiotusentals-demonstrerar-for-ny-brexit-omrostning/

EU-kommissionen lade redan förra året fram ett förslag om ett ramverk som ska öka granskningen av utländska direktinvesteringar. Förslaget kommer efter press från medlemsländer som oroar sig för att Kina genom sina investeringar ska ta över viktig teknologi och infrastruktur. 

– Vissa medlemsstater oroade sig för att utländska investerare var ute efter att tillskansa sig strategiska tillgångar i EU, konstaterar Maria Åsenius, kabinettschef hos EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström, under ett seminarium anordnat av SNS.

Förslaget ligger nu hos EU-parlamentet och måste även godkännas av EU:s medlemsländer.  

Från svenskt håll finns en oro för att ökad granskning ska minska investeringarna. Kinesiska företag har ökat sina investeringar i Sverige de senaste åren, vilket för det mesta har varit välkommet. 

Staffan Bohman, bland annat styrelseordförande i Electrolux, varnar EU för att gå för hårt fram. 

– Jag har själv inte sett några fall där investeringar missbrukats. Däremot har jag som styrelseordförande i Uppsala Motor sett vilket jobb kinesiska Geely har gjort med Volvo Cars. Det är exempel på en lyckad investering. 

Sverige tjänar som litet land på frihandel, framhåller Staffan Bohman. 

– Jag är inte i första hand orolig för att direktinvesteringar i Sverige skulle missbrukas. Då är jag mer orolig för att vi går miste om den kompetens som finns i Kina om de minskar. Det är viktigt att vi inte inför ett system som avsiktligt avskräcker investeringar.

Maria Åsenius menar dock att EU-kommissionens förslag är ganska mjukt.

– Det är ett försiktigt förslag som inte tvingar något land att blockera utländska direktinvesteringar, säger hon och hoppas på ett beslut i höst.

Enligt kommissionens förslag ska medlemsländerna själva ta initiativ om de vill granska investeringar i särskilt kritiska områden. Däremot är det fortfarande upp till medlemsländerna själva att besluta vilka utländska direktinvesteringar man tillåter. 

Om det däremot gäller investeringar som kan påverkar EU-projekt, som rymdprogrammet Galileo, ska kommissionen kunna gå in och ge synpunkter. 

Dessutom blir EU-länderna skyldiga att utbyta information och synpunkter kring investeringar som kan ha inverkan på säkerhet och allmän ordning. Ett land ska också kunna begära upplysningar från en annan medlemsstat om en investering. 

Förutom oro för att kinesiska företag ska komma åt strategiska uppgifter finns också en irritation inom EU över att landet inte öppnat upp sin egen marknad mer för utländska investeringar. Tvärtom klagar många företag på att det blivit allt svårare att göra affärer i Kina. 

Skillnaden i öppenhet syns i siffrorna. Förra året uppgick kinesiska direktinvesteringar i EU till 35 miljarder euro. De europeiska investeringarna i Kina stannade vid 8 miljarder. 

Frédéric Cho, Kinaexpert, konstaterar att Kina är på väg från att ha varit världens fabrik till världens hjärna. 

– Då behöver de göra förvärv. 

Han framhåller att den kinesiska staten är långt ifrån involverad i alla förvärv. 

– Det är inte heller så att man behöver vara rädd bara för att det är en statlig aktör. Arlanda Express, där den kinesiska centralbanken har gått in som ägare, är nöjda. 

https://www.dn.se/ekonomi/eu-skarper-granskning-av-kinesiska-investeringar/