Lindex ny vd om pressade klädkedjans nästa steg

Susanne Ehnbåge sveper förbi kaffemaskinen med fladdrande långkjol och snabba steg mot det iordninggjorda konferensrummet på Lindex huvudkontor i Göteborg. Det finns inga spår av semesterlunk i tempot trots att hon arbetar sin andra arbetsdag efter sommaren när DN träffar henne. Starten beskriver hon som spännande men förvirrande. 

– Känslan jag har är positiv. Samtidigt väntar en period när jag under kort tid ska sätta mig in i många olika saker, säger hon. 

Bolaget, processerna och branschen är nya – men den pågående förändringen inom modehandeln är välbekant. Susanne Ehnbåge kommer närmast från vd-posten på Netonnet, som slogs ihop med hemelektronikkedjan Siba år 2015. Hemelektroniken fick tidigt känna på hur konsumenterna övergav fysiska butiker för att handla allt mer på nätet. Under de 15 år som Susanne Ehnbåge arbetade inom Siba och Netonnet såg hon skiftet på nära håll. Som 25-åring blev hon ansvarig för Sibas e-handel, som då utgjorde en liten del av den totala försäljningen. 

– Det var oerhört spännande för det fanns bara möjligheter, säger hon. 

Jämförelsesajter som Prisjakt och Pricerunner, som gjorde priserna transparenta, var viktiga anledningar till att kunderna allt oftare vände sig till nätet för att köpa hemelektronik, enligt Susanne Ehnbåge. År 2007-2008 började e-handeln få fotfäste ordentligt.

– Det började komma logistiska lösningar som gjorde att kunderna kunde få varorna som beställdes under goda förutsättningar på kort tid, säger hon. 

Tiden som e-handelsansvarig beskriver hon som en period när hon fick utveckla sitt ledarskap, som till en början gick ut på att försöka efterlikna andras ledarstil. Mer bekväm i chefsrollen är hon i dag.

– Jag skulle beskriva min ledarstil som tydlig och inkluderande. Jag är rakt på sak och tycker att det är viktigt att alla vet vad som gäller och vad som förväntas, säger Susanne Ehnbåge. 

I fjol fick hon utmärkelsen Årets ruter dam, som tilldelas den kvinnliga ledare som anses ha fått den chefspost med störst ansvar under året. 

Det rådande tuffa klimatet inom modehandeln har fått klädkedjornas försäljningssiffror att lysa rött. Under det första kvartalet backade Lindex omsättning med 5,3 procent. Bolaget har 490 butiker i 18 länder och omsatte förra året 606 miljoner euro, motsvarade 6,3 miljarder kronor. Som jämförelse sålde Kappahl varor för 4,9 miljarder kronor och H&M för 200 miljarder kronor. 

Lindex ägs av den finska detaljhandelskoncernen Stockmann, där klädkedjan förra året stod för drygt hälften av omsättningen. På frågan om vad som drog Susanne Ehnbåge till modebranschen svarar hon: 

– Det var Lindex som lockade. Det är ett starkt varumärke och jag själv tillhör målgruppen. Jag föredrar att arbeta för bolag som jag kan relatera till, där jag kan förstå produkten eller tjänsten. Och så är jag från Göteborg, som Lindex förknippas med, säger hon. 

Motgångar kan öppna upp för att göra saker på nya sätt, anser hon. 

– En situation där bolag har det tuffare ekonomiskt skapar möjligheter att få igenom förändring. Det är positivt. Det kan vara svårare att motivera varför vissa saker behöver ske om allt redan är på topp, säger hon. 

Vad tar du med dig från erfarenheten av omställningen inom hemelektroniksektorn? 

– Vikten av att ställa om bolaget från att prata kannibalism till att börja prata om hur vi ska öka vår tillväxt och lönsamhet med den nya handeln. Fokus ska vara på det positiva. Det gäller att engagera medarbetarna och göra det tydligt vad varje persons roll kommer att bli, säger hon. 

På torsdag presenterar Stockmann sin senaste halvårsrapport. 

https://www.dn.se/ekonomi/lindex-ny-vd-om-pressade-kladkedjans-nasta-steg/

Extremvärmen sänkte dagligvaruhandeln

”En varm sommar brukar gynna dagligvaruhandeln, men när den rekordheta sommaren ledde till eldningsförbud var det också slutgrillat för konsumenterna. Även om eldningsförbudet var högst nödvändigt bidrog det till en viss nedgång i dagligvaruhandeln”, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel i ett pressmeddelande.

Även framtidstron bland e-handlarna minskar och föll med -1,9 enheter till 108,3. Trots det anses digitaliseringstrenden hetare än någonsin.

https://www.dn.se/ekonomi/extremvarmen-sankte-dagligvaruhandeln/

Svengelskan ställer till det för röstassistenterna

I USA har röstassistenterna slagit igenom med full kraft men att lära robotarna svenska har inte haft högsta prioritet hos de amerikanska bolagsjättarna. På onsdagen släpper Google en svensktalande röstassistent. 

– De senaste åren har vi sett att Googlesökningar allt oftare blir gjorda med rösten men också att de formuleras i mer komplexa meningar, som att man till exempel skriver en hel fråga. Tanken är att Googleassistenten ska kunna hantera uppföljande frågor som i en konversation, säger Andrea Lewis Åkerman, kommunikationsansvarig på Google i Sverige. 

Joakim Gustafsson, professor i talteknologi vid Kungliga tekniska högskolan, förväntar sig att trenden blir stor även i Sverige. 

– Det är jag övertygad om. Däremot innebär den mindre språkmarknaden att det är kostsamt för företag som vill utnyttja tjänstens möjligheter till fullo. Att utveckla ett avancerat talgränssnitt på svenska kostar lika mycket som att utveckla ett amerikanskt, men har färre potentiella kunder, säger han. 

Amazons motsvarighet till Googles assistent kallas för Alexa. Microsoft har döpt sin variant till Cortana. Ica kommer att lansera en röstassistent som kallas för Monica, där namnet är taget från en reklamkampanj på 1970-talet. Mer beprövad av den svenska publiken är Apples mindre avancerade Siri. 

– Siri har funnits på svenska utan att slå igenom speciellt stort så jag vet inte hur mycket folk kommer att använda Googles version. I USA är den kopplad till affärssystem som gör att det går att göra mycket med den, som att beställa saker på nätet, säger han. 

Tekniken bakom röstassistenterna kallas för deep learning – djupinlärning – som är en gren inom artificiell intelligens. Djupinlärning bygger på att mata en dator med en stor mängd information tills den lär sig känna igen mönster. Metoden liknas ibland vid hur människor lär sig känna igen saker. 

En utbredd använd svengelska har tidigare förvirrat robotar, enligt Joakim Gustafsson. 

– Eftersom den är gratis kommer folk säkert att börja använda den. Samtidigt vill du kanske helst ha den både på svenska och på engelska. Jag vet att det tidigare har funnits problem med hur svenskar blandar språken för att söka på musik, filmer och tv-serier, säger han. 

Fakta.Googleassistenten blir tillgänglig på svenska.

Lanseringen av Googleassistenten på svenska blir gradvis tillgänglig för Androidenheter som har versionen 5.0 Lollipop. IOS-användare med version 10 eller senare kommer kostnadsfritt att kunna hämta appen Google Assistant i App store under kommande veckor. 

Läs även: 

Säg hej till din nya familjemedlem – en röstassistent 

Röststyrning kan bli techbolagens nya guldgruva 

Gör AI tillgängligt för alla

https://www.dn.se/ekonomi/svengelskan-staller-till-det-for-rostassistenterna/

DN testar Googles röstassistenten på en androidtelefon

DN testar Googleassistenten på en androidtelefon i mellanprisklass. Denna nya röstassistent är tänkt att bli ett gränssnitt som är lika revolutionerande som pekskärmen var för mer än tio år sedan. Till assistenten har flera svenska företag kopplat upp sig. Man ska kunna säga ”Prata med Ica” och prata med en Ica-assistent. Några av de företag som hittills utvecklat en koppling till Googleassistenten är Sveriges Radio, Ica, SAS och SJ.

Det första intrycket av assistenten är rösten. DN har tidigare intervjuat Emma Coats  som är ansvarig för att utveckla assistentens personlighet. Hon jobbade på Pixar innan hon hamnade hos Google. Det märks på assistentens röst, den låter ungefär som den lätt överentusiastiske fisken Doris i ”Hitta Nemo”.  

Det är lätt att installera assistenten och koppla den till sitt googlekonto. Ju mer information som finns i användarens sökhistorik, desto mer precist blir vad assistenten kan hjälpa till med. 

De första testerna går lätt och bra: den kan svara på hur vädret blir i dag eller i morgon. Den kan berätta för mig vad jag har i kalendern i dag. Apples konkurrent Siri kan berätta roliga historier. Googleassistenten svarar med en googlesökning när jag ber den berätta en rolig historia. Jag ber den i stället berätta ett skämt. Det begriper den däremot. 

”Varför är båten aldrig still?”

”Den får ingen ro”. 

Och det är här svagheten i assistenten blir tydlig, den behöver mycket specifika formuleringar, det är vissa exakta ord som triggar rätt svar. Frågan ”Hur går Stockholmsbörsen?” leder till en sökning som levererar en webbsida från Veckans affärer. ”Stockholmsbörsens index” ger ett lika otillfredsställande resultat. Det är först frågan ”OMX 30 kurs” som får assistenten att muntligt berätta kursen för Stockholmsbörsen. 

Kommandot ”Prata med Sveriges Radio” fungerar och en assistent märkt Sveriges Radio dyker upp.

”Jag vill lyssna på P3” får den att direkt tala om vilket program som sänds just nu och börja spela. 

”Jag vill lyssna på Filosofiska rummet” ger också rätt resultat. 

”Vad har hänt?” får assistenten att spela upp senaste nyhetssändningen från Ekot.

”Vad är senaste nytt?” ger däremot svaret ”Jag uppfattade inte vilken kanal du frågade om.” 

Liknande svårigheter har Icas assistent. Den kan ge förslag på recept, men begriper inte vissa viktiga ord. 

”Ge mig ett middagsförslag utan laktos” får svaret ”Kul att du frågar. Jag har valt ut några av Icas godaste recept som är enkla att laga. Är du sugen på kött, fisk, kyckling, vego eller en överraskning?” 

Men när recepten väl kommer innehåller de ett antal mjölkprodukter med laktos. Assistenten har reagerat på ordet ”middagsförslag” men ignorerat laktosinstruktionen.

Med reservation för att DN:s test gjordes på en version av assistenten som inte är den slutliga, så är helhetsintrycket att det är några år kvar innan röststyrningen kommer att förändra våra digitala vanor. Assistenten är avgjort bättre än värste konkurrenten Siri, men det är ändå tydligt att det är en produkt under utveckling. Ska man jämföra röstassistenten med pekskärmen, så påminner den om de telefoner från exempelvis Nokia och Ericsson i mitten av 00-talet, där själva pekandet på skärmen kunde ge varierat resultat. Det var ju först med Iphone som precisionen infann sig och telefonen nästan alltid reagerade på precis den punkt där användaren satte fingret. 

Den stora frågan är när vi borde börja lära oss hur man pratar med röstassistenter. De flesta vet numera hur man googlar, vilken sorts ord som fungerar och vilka som ger för bred träffyta. Kanske är det samma sak som kommer hända med vår relation till assistenten, att det inte räcker med att maskinen blir bättre, utan att vi behöver öva på att prata med den. Då är det ändå trösterikt att till skillnad från de där telefonerna så är Googles assistent ingenting som kostar extra. 

https://www.dn.se/ekonomi/dn-testar-googles-rostassistenten-pa-en-androidtelefon/

Dags att anmäla sig till höstens högskoleprov

Du kan inte anmäla dig i efterhand och anmälningsavgiften ligger på 450 kronor.

Bra att veta är att alla med giltigt id-kort får skriva högskoleprovet. Det finns inga krav på medborgarskap, uppehållstillstånd eller ålder, men provet ges bara på svenska, står det på studera.nu, högskoleprovets anmälningssida.

Högskoleprovet kan vara en extra chans att komma in på en utbildning när gymnasiebetygen inte räcker till. Det kan också vara ett sätt att mäta sina kunskaper. Det finns ett flertal företag som erbjuder hjälp inför provet, men det går också att göra mycket själv, berättade provcoachen Annika Blyckertz för DN i våras.  

Läs mer: Bästa mattipsen inför högskoleprovet 

https://www.dn.se/ekonomi/dags-att-anmala-sig-till-hostens-hogskoleprov/

Lägsta arbetslösheten på 43 år

Mellan april och juni sjönk andelen arbetslösa i Storbritannien till 4,0 procent. Statistiken fläckades dock av att löneutvecklingen saktade ned till den lägsta nivån på nio månader.

Enligt bedömare är det tråkiga nyheter för landets centralbank Bank of England som tidigare i augusti höjde styrräntan efter förväntningar att lönerna skulle börja stiga.

Statistiken visar även på det skarpaste tappet i antalet EU-arbetare sedan 1997, en nedåtgående trend sedan Brexitomröstningen för två år sedan.

https://www.dn.se/ekonomi/lagsta-arbetslosheten-pa-43-ar/

Svenska Dagbladets vd byter blad mot mat

Gunilla Asker har varit vd för Svenska Dagbladet sedan 2009 och har även ingått i ledningen för Schibsted Sverige.

– Gunilla har bred och djup erfarenhet av konsumentnära produkter och varumärken och har på SvD lett en digital transformation med ett tydligt kund- och lönsamhetsperspektiv, säger Ica Sveriges vd Anders Svensson i en kommentar.

https://www.dn.se/ekonomi/svenska-dagbladets-vd-byter-blad-mot-mat/

S ger inte upp förslag mot vårdprivatisering

– Vi kommer att lägga nya lagförslag under nästa mandatperiod, säger socialminister Annika Strandhäll (S).

Partiet tänker återkomma med ett lagförslag om ett förbud för ”gräddfiler” i vården och syftar på de med privata sjukvårdsförsäkringar.

– Vi vill ha ett förbud för att köpa sig före i kön i offentligt finansierad sjukvård, säger civilminister Ardalan Shekarabi.

Det handlar dock inte om att förbjuda att man skaffar sig privata sjukvårdsförsäkringar.

S vill också återkomma med ett förslag som ska förbjuda privatisering av akutsjukhus. Enligt S så har sådan privatisering diskuterats på flera ställen i Sverige.

Ett tredje förslag som den rödgröna regeringen inte kunde få igenom riksdagen denna mandatperiod är att landstingen inte ska vara tvungna att tillåta privata vårdcentraler att starta. Även på det området vill S lägga fram lagförslag efter valet.

Dessutom vill partiet att offentlighetsprincipen ska gälla i all offentligt finansierad vård, även när den bedrivs av privata företag.

– Det är rimligt att allmänhetens krav på insyn går före företagens sekretess.

https://www.dn.se/ekonomi/s-ger-inte-upp-forslag-mot-vardprivatisering/

Säkerhetsexperten: Bankerna borde kalla till krismöte

Anne-Marie Eklund Löwinder anses av många vara en av landets främsta it-säkerhetsexperter och är ofta anlitad i statliga utredningar som rör internet och säkerhet.

– Ser man på takten i vilken de här bedrägerierna ökar är det definitivt dags att göra någonting radikalt. Vore jag storbankerna hade jag nog kallat till ett krismöte vid det här laget, säger Anne-Marie Eklund Löwinder. 

Enligt henne är det inte tekniken som är det stora hindret i att begränsa bedrägerierna. Det finns redan metoder men de sköljs över av kostnader och krav på användarvänlighet, menar hon. 

 – Det är hela tiden en balansgång i den här typen av frågor. Många marknadsavdelningar är väldigt för det här med användarvänlighet, men priset man betalar då är i form av säkerhet, säger hon.

Ofta blir den som drabbas av bedrägerierna utan ersättning från banken, eftersom de anses ha agerat oaktsamt. Men i längden är det även bankerna och tilliten till dem som blir lidande. 

– Kan man inte få dem att inse allvaret kommer det på sikt att skada deras renommé. Folk blir allt mer skeptiska och även om det inte är bankernas fel utan faktiskt kunden som agerar felaktigt så är det bankerna som får ta smällen, säger hon. 

På Svenska Bankföreningen pågår ett kontinuerligt säkerhetsarbete, men de har inte vidtagit några åtgärder gällande bank-id specifikt. 

– Vi har sedan länge en grupp säkerhetsexperter från bankerna som ständigt diskuterar olika säkerhetsfrågor, säger Lena Barkman, kommunikationschef på bankföreningen. 

Tjänsten bank-id tillhandahålls av företaget Finansiell ID-teknik. Ett aktiebolag som ägs av Danske Bank, Handelsbanken, Ikano Bank, Länsförsäkringar Bank, SEB, Skandiabanken och Swedbank. 

Det är de här bankerna som bestämmer hur tjänsten ska se ut och vilka funktioner den ska ha.

– Det här handlar egentligen inte om att det är en privat aktör. Det är okej att bankerna äger tjänsten. Men staten måste formulera kraven på den bättre. Det ska göras via E-legitimationsnämnden, men av olika skäl har det inte kommit igång så bra, säger Anne-Marie Eklund Löwinder. 

E-legitimationsnämnden är en myndighet som tillsattes 2011, efter en statlig utredning. Efter utredningen presenterades en rad förslag på ändringar och modeller för hur e-legitimation skulle användas i Sverige. 

Bland annat skulle privata aktörer få tillhandahålla e-legitimation, som det är i dag, men med förutsättningen att de följer en rad säkerhetskrav ställda av staten. 

I dag, sju år senare, behöver de privata aktörerna fortfarande inte förhålla sig till säkerhetskraven. 

Fredrik Ljunggren, e-legitimationsnämndens säkerhetskonsult, är den som jobbade med säkerhetsfrågorna i utredningen. 

– Jag presenterade modellen med ett öppet ekosystem där både statliga och privata legitimationslösningar kunde fungera tillsammans, men under en enhetlig säkerhetskravställning, säger han. 

Fredrik Ljunggren var med i den statliga utredningen som bland annat tog fram det som skulle vara säkerhetskraven för tjänster som bank-id.
Fredrik Ljunggren var med i den statliga utredningen som bland annat tog fram det som skulle vara säkerhetskraven för tjänster som bank-id. Foto: Pressbild.

Kravställningen finns i dag i form av en kravmärkning som e-legitimationer kan ansöka om för att kunna visa att de är godkända av myndigheten. Men bank-id har inte skrivit på för den märkningen och behöver inte heller göra det för att få erbjuda e-legitimation till varken offentlig sektor eller banker som det ser ut i nuläget. 

– De har sagt officiellt att de tycker kravställningen är bra och att de ska följa den, men behöver inte göra det som det ser ut nu, säger Fredrik Ljunggren. 

Om säkerhetskraven hade inneburit att det blev svårare att missbruka exempelvis bank-id vill Fredrik Ljunggren inte spekulera i. Men det hade gett myndigheterna mer insyn i säkerheten kring tjänsten. Som det ser ut i dag är det Finansiell ID-teknik som själva dikterar säkerhetskraven på bank-id och myndigheterna saknar insyn i dem. 

Staten hade också haft mer att säga till om i frågan om vilka åtgärder som tjänsteleverantören behöver vidta vid eventuella säkerhetsbrister om säkerhetskraven hade gällt, menar Fredrik Ljunggren.

E-legitimationsnämnden kommer att upphöra efter sommaren då myndighetens verksamhet och personal övergår i den nya myndigheten för digital förvaltning i Sundsvall. 

https://www.dn.se/ekonomi/sakerhetsexperten-bankerna-borde-kalla-till-krismote/

Sjunkande bolånemarginaler hos bankerna

Finansinspektionen (FI) publicerar varje kvartal bankernas bruttomarginal, det vill säga deras faktiska utlåningsräntor, minus bankernas finansieringskostnad för lånen. 

Bolånemarginalen är historiskt hög, men trenden har varit sjunkande sedan i december,  när marginalen toppade på 1,71 procent.

På måndagen presenterade Vänsterpartiet ett vallöfte om att begränsa bankernas marginaler på bolån. Partiet vill att Sverige tar efter Finland, där bolåneräntan bestäms efter den ränta europeiska baner tar när de lånar ut till varandra. Partiledaren Jonas Sjöstedt hävdar att detta skulle kraftigt sänka lånekostnaderna för svenska bolåntagare.

https://www.dn.se/ekonomi/sjunkande-bolanemarginaler-hos-bankerna/

Allt mer mat klickas hem efter semestern

Skolorna börjar snart och många är på väg tillbaka till vardagslunken från semestern. Det så kallade livspusslet ska läggas och antalet matbeställningar efter semesterperioden har varit över förväntan, enligt Tomas Kull.

– Det är en större ökning än vad vi hade förväntat oss till i dag och redan till förra veckan, säger han.

Anders Jacobsson som är marknadsansvarig på Mat.se beskriver en mer försiktig uppgång.

– Det går ner varje sommar, men vi ser att det börjar ta fart nu, säger han.

Försäljningen av mat på nätet har varit på uppgång sedan tidigare. Förra året var omsättningen för den digitala mathandeln 4,6 miljarder kronor, vilket innebar en tillväxt med 19 procent jämfört med året innan, enligt ny statistik från organisationen Svensk Digital Handel.

– När man började med nätmat drev man handeln med färdiga middagskassar, det vad det som satte fart på mathandeln, säger Per Ljungberg vd för Svensk Digital Handel.

Numera är det främst det så kallade lösplocket, där konsumenterna själva väljer vad de ska köpa, som växer. Samtidigt minskar efterfrågan på middagskassarna. Ändå väntas tillväxten för nätmaten öka med 25 procent i år jämfört med förra året.

– Jag tror på en väldigt kraftig tillväxt, säger Ljungberg.

För närvarande står nätmaten för 1,6 procent av den totala livsmedelsförsäljningen i Sverige, vilket är en liten andel jämfört med de länder som leder utvecklingen.

I Sydkorea är motsvarande andel nästan 20 procent. I Storbritannien och Japan 7,5 procent och i Kina 6,2.

En av anledningarna till att det går långsammare här är att Sverige inte är lika befolkningstätt. En annan är att Sverige ligger efter när det gäller utvecklingen av hemleveranser, enligt Per Ljungberg.

– Nätföretagen har tvingats bygga upp sin egen infrastruktur. Men nu händer det mycket när det gäller hemleveranser i Sverige och det bidrar positivt till att prognosen kan växa kraftigt.

Svenska företag arbetar hårt för att effektivisera sina leveranser och Coop online siktar till exempel på att matkassen ska stå utanför dörren en timme efter att beställningen gjorts.

Per Ljungberg är ändå tveksam till att Sverige kommer kunna komma upp i Sydkoreas volymer inom en överskådlig framtid. Tomas Kull på Mathem och Anders Jacobsson på Mat.se är däremot övertygade.

– Titta på våra barn. De handlar det mesta på nätet. Är man van att vara på nätet så blir det naturligt att handla där, säger Tomas Kull.

https://www.dn.se/ekonomi/allt-mer-mat-klickas-hem-efter-semestern/