”De tjänar inga pengar utan går med förlust för att slå ut oss”

Solen ska snart gå ned. I San Franciscos södra utkant letar taxiföraren Richard Meghoo efter en bil inför nattpasset. Vi är på Yellow cab garage, där taxibilarna står på rad. Några blanka, många slitna och bedagade. Några kraschade och redo för skroten.

Richard Meghoo får sin bil, en gul Toyota. Han sätter sig tillrätta och svänger ut på gatan, in mot city. För bara några år sedan var hans och de andra taxibilarna viktiga för att San Francisco-borna skulle kunna ta sig runt. Nu är de nästintill obetydliga. 

Förklaringen stavas Uber, och den likartade tjänsten Lyft. 

– Vi var 3000 förare i staden. Nu är vi 1500. Samtidigt finns det 50 000 Uber- och Lyftförare, säger han.

50 000. 16 gånger fler än för några år sedan. Detta i en stad inte mycket större än Stockholm. Om vår huvudstad skulle se samma ökning skulle över 100 000 bilar slåss om resenärerna. Det är svårt att se en arbetsmarknad förändras så drastiskt så snabbt  någon annanstans.

– Folk kommer hit från hela Kalifornien, till och med från Nevada. De kör till San Francisco för här är det mest lönsamt, jobbar en helg och sover i bilen. De hinner tjäna kanske tusen dollar. 

Det pressar priser, ger mindre till varje förare. Richard Meghoo har tappat en tredjedel av sin årslön, 20 000 dollar.

Samtidigt har de nya tjänsterna revolutionerat resandet i staden. Man kunde knappt hitta en San Francisco-bo som inte svor över hur svårt det var att hitta en taxi för några år sedan. Nu får man en bil inom några minuter, kvickt via mobilen. Priserna är lägre och både Uber och Lyft erbjuder samåkningstjänster. Med flera personer i varje bil minskar trängseln och utsläppen blir lägre. Den gamla taxibranschen levde skyddat under strikt reglering.

Är det inte bara sund konkurrens?

– Deras priser är långt under marknadsmässiga. De tjänar inga pengar utan går med förlust för att slå ut oss, sägerRichard Meghoo.

Taxibilarna står redo på rad.
Taxibilarna står redo på rad. Foto: Beatrice Lundborg

Det stämmer att Uber förlorar enorma summor varje år. Samtidigt fortsätter riskkapitalister att pumpa in miljarder. Resultatet är att Uber kan slå ut konkurrenter, ta marknadsandelar och dundra fram med sin egen modell utan att bära sina kostnader. Som resenär är priserna lockande, men de motsvarar inte vad tjänsten kostar. En uträkning som Financial Times har lyft fram slår fast att en Uberkund bara betalar 41 procent av resans verkliga pris, resten subventioneras av investerarna. 

Och pengar finns det gott om. Gång på gång har riskkapitalbolagen öppnat plånboken, som i fjol då ett miljardtillskott från Saudiarabien gick i lås. Sammanlagt har nära 100 miljarder kronor investerats i Uber, vilket gör det till världens mest välfinansierade företag i sitt slag. 

Mot den bakgrunden är det begripligt att ledningen inte oroar sig för förlusterna (omkring 23 miljarder kronor 2016). 

Men frågan är vad som händer den dag verksamheten ska vändas till vinst. Framför allt om konkurrenterna då redan har slagits ut. 

– De dumpar marknaden, säger Richard Meghoo.

För tre år sedan var han med och grundade San Francisco taxi workers alliance, ett slags fackförbund med ett centralt mål: Att övertyga politiker om att inte tillåta Uber och Lyft att köra utan taxitillstånd.

– Vi har misslyckats. Helt. De har fått igenom alla frågor de har drivit. 

Richard Meghoo var med och grundade San Francisco taxi workers alliance.
Richard Meghoo var med och grundade San Francisco taxi workers alliance. Foto: Beatrice Lundborg

***

När Uber grundades 2009 var det en lyxvariant av taxi, tänkt för Silicon Valleys rika. De som gärna betalade extra för snyggare bilar och exklusivare framtoning med förare välklädda som för att köra statschefer. Fordonen var svarta och blanka, toppmodeller från de finaste märkena. I dag är det Ubers mantra att tjänsten inte kan räknas som taxi – syftet är att slippa besvärliga regleringskrav. Det tangerar historieförfalskning, för initialt hette tjänsten faktiskt Ubercab (där cab är engelsk slang för just taxi), tills man begrep vilka krav det medförde.

Uber skandalomsusat

Den taxiliknande tjänsten Uber lanserades i San Francisco för sju år sedan. 

Sedan dess har företaget expanderat världen över. Men i land efter land har det blivit omstritt.

Uber har förbjudits i Brasilien, stängt ner i Danmark, förlorat sin licens i London och periodvis tvingats sluta köra i Berlin. Anklagelser om svarttaxiverksamhet, försäkringar som saknas och annat har legat bakom. 

I Paris gick det så långt att lokala chefer greps som en del av utredningen.

Bolaget har också gång på gång anklagats för sexism. En högt uppsatt chef tvingades avgå sedan det framkom att han hade skaffat sig tillgång till patientjournalen för en kvinna som hade blivit våldtagen av en Uber-förare i Indien.

Förra året skakades företaget av vittnesmål om sexuella trakasserier och en djupt osund företagskultur. Det bidrog till att vd:n och grundaren Travis Kalanick avgick.

Senare tilläts enklare bilar. Uber började förändras, från nischad lyx till brukstjänst. I dag handlar Ubers vision mindre om hur bilarna ser ut och mer om synen på arbete. I företagets idealvärld är alla och ingen professionell förare. En bil och en mobiltelefon, det är allt som ska krävas för att köra folk mot betalning. Inga licenser, inga anställningar, arbetstider eller fasta inkomster. Bara människor som anropas via appar för att utföra tjänster, med betalning för exakt det som utförs, varken mer eller mindre.  

Därmed representerar Uber en megatrend på arbetsmarknaden som har vuxit explosionsartat de senaste åren. På engelska kallas det ”gig-economy”, på svenska gigekonomi eller möjligtvis frilansekonomi.  Den utmärks av människor som via digitala plattformar accepterar uppgifter (engelskans gig betyder ungefär ”kort uppdrag”, som när musiker beskriver en spelning som ett gig). Oftast är det lågkvalificerat arbete, som att köra ut mat med cykel, kratta löv eller montera en möbel. 

Man kan se det som arbete på lösvikt, med maximal flexibilitet från båda parter. Man kan extraarbeta med ett enstaka uppdrag en ledig kväll eller jobba heltid. Beställaren kan betala för ett enda uppdrag, utan fler åtaganden.

Uber är det kanske mest kända exemplet, men det finns många fler. Taskrabbit är en marknadsplats för enklare uppgifter, som att skruva upp hyllor, flytta möbler eller städa en toalett. Den som behöver jobb får en pling i mobilen när ett möjligt uppdrag dyker upp och kan välja att acceptera. 

Foto: Kirsty Wigglesworth

Företaget köptes nyligen av Ikea, en affär som förvånade många i teknikvärlden men sannolikt kan förklaras av att montering av Ikeamöbler är bland de vanligaste uppdragen.

Taskrabbit är ett stort företag. Men inte om man mäter på traditionellt sätt. Antalet anställda är nämligen inte mer än 60, men frilansarna är 60 000. Det speglar branschens ideal: Anställ få och endast för kvalificerade uppgifter – chefspositioner, programmerare, designer – men använd samtidigt tusentals gånger fler personer som utför själva arbetet.

Taskrabbit

Plattform för småjobb som förmedlas via appar i amerikanska städer och i London. Montering av möbler, transporter och städning hör till de vanligaste uppgifterna.

Tiotusentals personer utför arbetet, medan själva företaget bara har några dussin anställda. Bolaget är mycket välfinansierat, med över 300 miljoner kronor i riskkapital.

Använde tidigare en modell där utförare lade bud på tillgängliga uppgifter, men den har ersatts med fasta priser.

I höstas beslutades att Ikea ska köpa hela bolaget för en okänd summa. 

Listan kan göras lång. En uppsjö företag erbjuder utkörning av mat, i Sverige till exempel Foodora, Volt och Uber eats som kopplar samman cykelburna matbud med restauranger och kunder. 

Andra tjänster är heldigitala, som frilansmarknaden Fiverr, vars namn kommer från att varje uppdrag inledningsvis kostade fem dollar. Den används av många grafiska formgivare som levererar billiga logotyper, men företaget har också hamnat i blåsväder. Nyligen skapade företaget en annons där en kvinna med trötta ögon och insjunkna kinder såg in i kameran. ”Du dricker en kaffe till lunch”, löd texten och fortsatte: ”Sömnbrist är din favoritdrog. Du kan vara en doer.” En doer – någon som får saker gjorda. Men också, rasade kritikerna, tydligen någon som jobbar ihjäl sig på en exploaterande arbetsmarknad.

Det är stor skillnad mellan en frilansande it-expert och en ”daglönare”.

Hur många som försörjer sig på frilansjobb via appar är inte helt enkelt att säga. Runt 24 miljoner personer i USA och EU, enligt en studie från konsultbolaget McKinsey. Knappt hälften av dessa förlitar sig helt på digitala tjänster för att få uppdrag, resten kombinerar med andra frilansuppdrag. De utgör fortfarande en mindre del av de med tillfälliga jobb och frilansare, men området växer kraftigt.

Men varför söker sig människor till tillfälliga jobb? Enligt McKinsey-rapporten är det bara en mindre del – 30 procent – som gör det motvilligt, i brist på annat arbete. Resten ser flexibiliteten och självständigheten som viktiga fördelar, men många av dem använder gigekonomin som en extrainkomst, inte som huvudsaklig försörjning. 

Men siffrorna kan vara missvisande.

– Forskningen pekar på att andelen som jobbar så frivilligt är betydligt lägre. De flesta är av nöd tvungna. Men man vill inte säga det, för det är svårt att få ihop med sin självbild.

Det säger Kajsa Asplund, psykolog och forskare på Handelshögskolan i Stockholm, specialiserad på människors relation till sina arbeten. Skillnaden mellan vad folk uppger och vad som verkligen driver dem märks när man jämför enkätundersökningar med andra studier av arbetsmarknaden. 

– Samtidigt finns fördelar. Känslan av autonomi och flexibilitet. Men allt handlar om hur ekonomiskt utsatt man är. Det är stor skillnad mellan en frilansande it-expert och en ”daglönare”.

Kajsa Asplund, psykolog och forskare på Handelshögskolan.
Kajsa Asplund, psykolog och forskare på Handelshögskolan. Foto: weddings & children around the world, Juliana Wiklund

En avgörande faktor för inställningen till arbetet är hur långvariga uppdragen är, enligt Kajsa Asplund. I gigekonomin kan uppdrag vara extremt korta, som en utkörning av mat. 

– Ju längre uppdrag, desto mer trygghet upplever man. Man får tillgång till interna nätverk av personer man har arbetat länge med.

Men, tillägger Kajsa Asplund, mycket är okänt för forskningen vad gäller det här sättet att arbeta.

Det är också svårt att säga vad den typiska gigarbetaren tjänar. Klart är dock att det inte är mycket. När en reporter på nyhetssajten Breakit testjobbade som matbud tjänade han i snitt 39 kronor i timmen från Uber Eats och 168 kronor från Foodora.

Att räkna ut lönen för en Uberförare är ännu krångligare, eftersom man måste räkna bort både Ubers andel av betalningarna (vanligtvis 20 procent) och också kostnader för bensin, bil, försäkring och så vidare. Uppskattningar brukar landa omkring minimilön, i vissa städer så lite som 55 kronor i timmen efter omkostnader. Men det kan variera kraftigt, inte minst eftersom priserna automatiskt skjuter i höjden när efterfrågan är hög i ett visst område. 

En indikator på hur det är att jobba som Uberförare är hur många som hoppar av. Svar: många. Enligt välinformerade tekniksajten The Information är bara 4 procent av förarna kvar ett år efter att de har börjat köra för Uber. 

Till DN säger Uber i Sverige att lönerna i dag är högre, omkring 100 kronor i timmen. Flera förändringar ska ha gjorts efter Breakits granskning, men företaget har inte preciserat vilka. DN har sökt Uber som svarat via mejl.

Gigekonomin är definitivt här för att stanna.

Andra omfamnar gigekonomin med få reservationer. Erik Sandström är chef för digitaliseringsfrågor på Arbetsförmedlingen. Han sitter också i myndighetens ledningsgrupp och är mycket positiv. Regler behöver ändras för att tillåta fler tjänster, anser han.

– Jag ser två anledningar. Gigekonomin kommer att hjälpa de som vill ha en fast anställning men som har svårt att få det, till exempel unga utan lång erfarenhet och de som kommer nya till Sverige. För dem blir det lättare att få ett jobb i gigekonomin och börja bygga ett cv som hjälper dem att få en fast anställning. 

– Det andra är att möta snabbt uppkomna behov på arbetsmarknaden där traditionella anställningar inte passar. Gigekonomin är definitivt här för att stanna, säger Erik Sandström. 

Flera satsningar i Sverige har varit kontroversiella, med anklagelser om lönedumpning och exploatering. En har konstaterats vara direkt olaglig. Uber började tillåta förare utan taxilicens under förevändning att det var privatpersoner som hjälpte varandra med skjuts. Upplägget var på många sätt typiskt för gigekonomin: En uppgift som tidigare utfördes av licensierade, utbildade och ofta heltidsarbetande togs över av privatpersoner i form av enstaka uppdrag förmedlade via mobilen.

Myndigheterna såg det annorlunda. Transportstyrelsen slog tidigt fast att det rörde sig om svarttaxi. Trots detta fortsatte Uber rekrytera förare som lockades med enkla jobb. Minst ett 60-tal togs av polisen och dömdes.

På samma sätt har Uber stött på patrull i en lång rad länder. I Danmark har verksamheten helt stängts ner. I London vägrade staden att förnya företagets licens. Kritikerna menar att Uber rutinmässigt har struntat i lagar och regler i ett försök att förändra dem.

– De som har gått först är pionjärer och det har uppstått frågor om vad som är lagligt. Reglerna behöver bli tydligare, så att det inte bara är de mest riskbenägna som vågar agera i gigekonomin och så att risken för lagbrott minskar, säger Erik Sandström.

Erik Sandström är chef för digitaliseringsfrågor på Arbetsförmedlingen.
Erik Sandström är chef för digitaliseringsfrågor på Arbetsförmedlingen. Foto: Foto: Camilla Veide

Han menar att reglerna är så oklara för företag som vill gå den lagliga vägen att det kan ta för lång tid att komma igång. Reglerna behöver ändras, framför allt de som är utformade för konventionella, fasta anställningar. 

– Om du bara jobbar som ”gigare” finns en osäkerhet kring hur det fungerar med pensioner, sjukförsäkringar och hur man ska räkna sjukpenningsgrundande inkomst, till exempel. Där finns utmaningar. Hela vårt system är byggt på att du har en eller ett fåtal arbetsgivare. Men om du ska söka lån på banken och uppger 10-15 inkomstkällor, då blir det svårare.

Riskbenägna pionjärer, andra skulle snarare säga att de är hänsynslösa. 

– Det finns nog både och. Men i det här läget vill jag fokusera på vad vi, Arbetsförmedlingen, kan göra. Tänk om vi skulle kunna göra så att de kan ta mindre risker och vara mindre hänsynslösa för att komma framåt.

Vad säger du till dem som anser att det här bara handlar om låglönejobb?

– För vissa individer och organisationer kommer det säkert vara mer negativt än positivt. Men gigekonomin handlar inte bara om låglönejobb, både läkare och it-specialister jobbar på samma sätt. 

Digitaliseringen driver på globaliseringen, resonerar Erik Sandström. Arbetsmarknaden måste klara ett högre tempo. Där passar gigekonomin väl in. Även om det kommer finnas de som utnyttjar systemet så behövs jobben. Enkla, ofta tillfälliga. Visst är det lätt att hitta arbetare i dessa företag som stämmer väl in på den bilden. 

Utanför en brun dörr på Östermalm i Stockholm, ett stenkast från exklusiva Strandvägen, knappar Povendhan in portkoden. På ryggen bär han den rosa, boxformade väskan med Foodoras logga som är isolerad för att hålla maten varm från restaurang till kund. 

Foodora

Matutkörningstjänsten finns i en rad europeiska städer, bland annat Stockholm. Den backas upp av Rocket Internet, ett tyskt jätteföretag med Kinnevik som delägare.

Använder cykelbud, klädda i bjärta rosa kläder. 

Nu ska han avsluta ett pass. På andra sidan dörren finns Foodoras cykelgarage, en av få fasta platser i denna app-baserade tjänst.

Jobbet är bra, säger han. Povendhan kommer från Indien, pluggar på Kungliga tekniska högskolan och har Foodora som ett extrajobb. Lönen är 110 kronor i timmen. Pengarna hjälper Povendhan att ta sig genom studietiden.

– Troligtvis fortsätter jag hela så länge jag studerar,säger han.

Det är en vacker eftermiddag i Stockholm. Kallt, men torrt på gatorna. Men när snön vräker ner? Det är svårt att se någon ta sig fram med cykel då.

– Jag vet inte om jag klarar att köra hela vintern, men en jag känner gjorde det. Så kanske. 

De flesta körningar är häromkring, säger han och pekar upp och ned för gatan. Han behöver inte hitta särskilt väl i huvudstaden.

– Jag använder Google maps hela tiden, säger han och ursäktar sig för att han inte minns namnen på alla områden. 

Karttjänster och gps är tydliga exempel på hur teknikutvecklingen har ändrat förutsättningarna för jobb. Precis som en Uberförare kan ta sig runt i en stad utan att hitta blir cykelbudsjobben tillgängliga för fler. Nu räcker det med benmuskler för att ta sig runt, i övrigt följer man bara instruktionerna på skärmen. 

Povendhan har Foodora som ett extrajobb.
Povendhan har Foodora som ett extrajobb. Foto: Beatrice Lundborg

Samma utveckling kan ses i taxibranschen. Ta London, där förare måste genomgå ett legendariskt svårt test. För att få sin licens ska de memorera 25.000 vägar och otaliga landmärken. Med gps i varje mobil blev det plötsligt möjligt att ta sig fram utan att kunna en enda adress. 

Därmed blir det enklare att hoppa in och ut ur yrkesrollen. Det bäddar för mer tillfälliga uppdragsformer. Just uppdragstagare är begreppet företagen brukar använda – allt för att inte se dem som anställda. 

Men anställningsfrågan är långt ifrån okontroversiell. På flera håll i världen dras gigekonomins företag inför rätta. Målet: att tvinga företagen att behandla de som gör jobbet som anställda. 

I USA har konflikten pågått i flera år. Redan 2013 stämde några tusen Uberchaufförer bolaget, med kravet att de skulle ses som anställda. Advokaten som drev fallet heter Shannon Liss-Riordan. I amerikanska medier har hon kallats Ubers värsta mardröm. Det är inte utan anledning. Fallet växte till att omfatta 385.000 förare, dels i Kalifornien men också på andra sidan landet i delstaten Massachusetts. 

Fallet slutade med en förlikning. 100 miljoner dollar skulle Uber betala, pressat av anklagelser om exploaterade förare. Uppgörelsen är omstridd. Vissa förare menar att Shannon Liss-Riordan gav sig för lätt och sålde ut dem för billigt för att få sitt arvode. 

Men oavsett detta så visade fallet sprängkraften i frågan. Det gjorde också klart att Uber var villigt att offra en hel del för att bevara sin affärsmodell. Konflikten har också spritt sig till fler företag. Konkurrenten Lyft har hamnat i Shannon Liss-Riordans sikte. Hon har också stämt matleveransföretagen Doordash och Grubhub. 

I princip hela branschen utkämpar liknande juridiska strider för sin affärsmodell. I London, Ubers största marknad utanför USA, har motståndet varit kompakt. I höstas meddelade staden att licensen för att köra i staden återkallas. 

Läs mer: EU: Uber är en taxitjänst 

Den 10 november kom ännu ett hårt slag. En domstol slog fast att britter som arbetar åt Uber ska ha rättigheter som anställda. Det betyder minimilön och rätt till ledighet.

Jag ser 90-åringar som står med sina mobiler och beställer Uber.

Även i Sverige har anställningsformerna orsakat konflikter, men i mindre skala. Transportarbetareförbundet lyckades få en enskild Foodorabud fast anställd, efter en konflikt om sjuklön och budets anställning. I normalfallet anlitas buden en månad i taget. Det är oklart om fallet kommer att få några konsekvenser för andra som arbetar för Foodora. Företaget ger inga intervjuer, men svarar skriftligt. Majoriteten av cykelbuden har i dag tremånaderskontrakt efter en första provmånad, uppger företaget. Provisionen har ersatts av fast timlön. Det sticker ut i jämförelse med andra, liknande bolag och gör att man kanske inte kan räkna Foodora till gigekonomin.

Ubers matleveranstjänst bygger på en helt annan modell. Där varken anlitas eller anställs någon personal, allt sker via andra bolag. De fungerar som underleverantörer och innebär att Uber kan distansera sig från frågan om anställningarnas form och längd. Enligt Transport har åtminstone en underleverantör gått med på att skriva kollektivavtal, men visst pappersarbete återstår.

Jämfört med omvärlden syns bara krusningar på ytan i Sverige. Med undantag för kontroverserna kring Uberpop har företagen kunnat etablera sig relativt ostört, om än inte utan debatt. Det är i USA, och i viss mån Storbritannien, de stora konflikterna om anställningsrätt har stått.

***

I San Francisco har nattmörkret lagt sig. Richard Meghoo har avverkat passets första timmar, men han ska fortsätta till långt efter midnatt. 

– Förr kunde man bli invinkad, men det händer nästan aldrig nu. 

Richard Meghoo kämpar mot Uber.
Richard Meghoo kämpar mot Uber. Foto: Beatrice Lundborg

De körningar han får, de som inte går till Uber, kommer via telefon. Varför vissa fortfarande väljer gammaldags taxi är svårt att säga. Det är inte en åldersfråga, menar Richard Meghoo. 

– Jag ser 90-åringar som står med sina mobiler och beställer Uber, säger han, fipplar med bilstereon och byter mellan Morrissey och Mahler. Han har förberedda musiksamlingar för olika kunder, berättar han. En italiensk för turister från landet, en annan för brasilianare. 

I en bil som kör med Uber kan man spela sin egen Spotifylista. Det går automatiskt via appen. Man behöver inte ens prata med föraren.

Richard Meghoo kör norrut, mot pirerna som sticker ut i San Francisco-bukten. Här har han ett knep.

– Färjan från Alcatraz kommer in här. Turisterna hoppar av och fryser, många inser inte hur kallt San Francisco är, och det kan vara någon som hoppar rakt in i en taxi.

Richard Meghoo lutar sig ut och söker ögonkontakt med de väntande. Han låter bilen sakta glida förbi den lilla klungen. Ingen höjer ens blicken från sin mobilskärm och snart rullar svarta bilar fram, med Ubers logotyp i framrutan. Taxichauffören ger upp och kör vidare. 

https://www.dn.se/ekonomi/de-tjanar-inga-pengar-utan-gar-med-forlust-for-att-sla-ut-oss/

Reglerna att ha koll på inför sommarjobbet

De senaste årens uppgång på arbetsmarknaden syns även när det gäller sommarjobb. I år är det nytt rekord igen.

Bara under december och januari fick Arbetsförmedlingen in 47.000 sommarjobb och de lediga jobben fortsätter att strömma in. Förra året kom det in 41.000 jobb under samma tid. 

– Tillgången på sommarjobb är väldigt god. Som alltid är vårdjobben först ute men industrin går väldigt bra och behöver semestervikarier, säger Johan Eklöf, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Ungdomar som inte fyllt 18 år brukar ha svårare att hitta sommarjobb. Men det finns hopp även för dem.

– De enklare jobben inom service och handel kommer oftast in i mars och april. Men för dem som är under 18 år är det lättast att få sommarjobb inom kommunen, säger Johan Eklöf.

För många år feriejobbet den första kontakten med arbetslivet och det är inte alltid lätt att veta vad som gäller. Men kan man inte reglerna är det lätt att bli lurad. Därför är det bra att skaffa sig information om bestämmelserna på arbetsmarknaden. Här är en sammanställning av det viktigaste du ska tänka på inför sommarjobbet:

Anställningsbevis

Se till att få ett anställningsbevis eftersom det är ditt papper på att du har fått ett jobb. Med anställningsbeviset vet både du och arbetsgivaren vad det är ni har kommit överens om. Där ska det stå vad du ska arbeta med, mellan vilka datum du är anställd, vilka arbetstider och vilken lön du ska ha, samt ersättning för eventuell .övertid och obekväm arbetstid.

Lön

Du ska få ett lönebesked varje gång du får betalt så att du kan kontrollera att allt stämmer. Det enklaste är att fråga facket hur hög den avtalsenliga lönen är för ditt jobb. 

För att du ska få en uppfattning om lönen kan du se hur Handels lägstalöner ser ut. Handels sluter bland annat avtal för dem som arbetar i butiker.

Semesterersättning

Du har rätt till minst 12 procents semesterersättning på lönen. Har du till exempel tjänat 10.000 kronor ska du ha minst 1.200 kronor i semesterersättning. Ersättningen betalas antingen ut varje gång du får lön eller när du slutar.

Arbetsintyg

Se till att din arbetsgivare skriver ett intyg som du kan visa upp nästa gång du söker jobb.

Pension

Du tjänar in allmän, statlig, pension när du tjänar mer än 19 257 kronor under året och betalar skatt. För sommarjobb rör det sig i allmänhet om små summor, men tänk på att pengarna ska stå och växa i 40-50 år.

Sedan några år tjänar alla, oavsett ålder, som arbetar i kommuner och landsting in tjänstepension. Tjänstepensionen är motsvarande 4,5 procent av lönen. Tjänar du mindre än cirka 15.000 kronor under året betalas tjänstepensionen ut i pengar, annars sparas den tills du går i pension.

I det privata näringslivet, om du till exempel arbetar i en butik eller på ett kafé, måste man ha fyllt 25 år för att tjäna in tjänstepension.

Svartjobb

Det finns många nackdelar med att jobba svart. Den mest uppenbara nackdelen är att du ofta inte får den lön och de ersättningar som du har rätt till. En annan är att du inte kan tjäna in någon pension.

Men en mycket allvarlig skillnad är att du inte omfattas av några försäkringar om du skadar dig själv eller någon annans egendom när du jobbar svart. Varken arbetsgivarens eller din familjs försäkringar gäller.

https://www.dn.se/ekonomi/reglerna-att-ha-koll-pa-infor-sommarjobbet-2/

Maria Crofts: Jobb på lovet ger bättre möjligheter i framtiden

Att det finns så många lediga sommarjobb i år är verkligen goda nyheter för alla ungdomar. Det ger fler chansen att få arbetslivserfarenhet och det är en bra start inför vuxenlivet. För det är alltid lättare att få jobb om man redan har haft ett. Då kan man få referenser som visar att man skött sina tidigare arbeten.

För dem som studerar på högskolan är det oftast nödvändigt med ett feriejobb. Det går inte att få studiebidrag och lån på sommaren när man inte studerar.

Men de som går på gymnasiet kan behöva en liten knuff i rätt riktning. De bor oftast kvar hemma och är inte tvungna att arbeta på samma sätt som de äldre. Då kan det vara frestande att njuta av ett långt sommarlov.

Då gäller det att få dem att tänka om för sommarjobben ger ofta erfarenheter som är bra att ha när man tar klivet in i vuxenvärlden. Det är till exempel stor skillnad på att missa första lektionen i skolan och att komma en timme för sent till jobbet.

Många unga har också vant sig vid att lyssna på musik i mobilen en stor del av dygnet. Att kolla och uppdatera sociala medier hör också till rutinerna. För en del kan det nog komma som en överraskning att de får sköta det på rasterna när de har ett jobb.

Man får garanterat inget sommarjobb om man inte söker. På den punkten har ingenting förändrats

Just skillnaderna mellan skola och arbete är sannolikt ett skäl till att arbetsgivare gärna ser att den de funderar på att anställa har haft ett arbete tidigare. Därför är det viktigt att försöka komma ut på arbetsmarknaden tidigt, helst redan under gymnasietiden. 

Börjar man feriearbeta när man går på gymnasiet är chansen stor att man får komma tillbaka till arbetsplatsen år efter år. Söker man ett annat jobb kan referenserna från den tidigare arbetsgivaren vara det som avgör om man får arbetet. 

Feriejobben är ofta enkla och kräver sällan någon särskild utbildning. Men det hindrar inte att de kan vara värdefulla erfarenheter när studietiden är slut och det är dags att söka ett ”riktigt” jobb som man utbildat sig till.

De flesta arbetsgivare värdesätter att den de funderar på att anställa vet hur det fungerar i arbetslivet. Det är dessutom alltid bra att ha referenser från en tidigare arbetsgivare även om det är från ett helt annat yrkesområde än där man söker arbete.

Är du ung och funderar på att söka sommarjobb ska du veta att du har större chans än på länge att få ett. Om du är släkting till en ungdom har du all anledning att engagera dig och ge en knuff i rätt riktning.

För man får garanterat inget sommarjobb om man inte söker. På den punkten har ingenting förändrats.

https://www.dn.se/ekonomi/maria-crofts-jobb-pa-lovet-ger-battre-mojligheter-i-framtiden/

Två av USA:s största flygbolag klipper banden till NRA

Båda flygbolagen uppgav på lördagen att de har beordrat NRA att ta bort alla referenser till de två flygbolagen från sin hemsida, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Bolagen är de senaste av flera stora företag som väljer att avsluta sina samarbeten med organisationen. Företagens beslut kommer i kölvattnet av den massiva protestvåg som skolskjutningen på Stoneman Douglas High School i södra Florida har väckt mot landets vapenlagar.

Läs också: Företag säger upp samarbeten med NRA 

Flygbolagens beslut innebär bland annat att NRA-medlemmar blir av med förmånen att flyga till rabatterat pris när NRA håller sina årliga sammankomster i olika delar av landet.

Biluthyrningsföretaget Hertz och First National Bank of Omaha är två andra exempel på företag som tidigare uppgett att man inte längre vill bli förknippade med NRA. I Hertz fall har det inneburit att man dragit in en tidigare rabatt för NRA:s medlemmar på hyrbilar. Och för National Bank of Omaha innebär de klippta banden att man avbryter en planerad utgivning av ett kreditkort som skulle ha varit prytt med NRA:s logga.

De avbrutna samarbetena kommer efter att den progressiva nyhetssajten Think Progress sammanställt en lista med företag som på olika sätt varit kopplade NRA, med krav på att på att samarbetena avbryts. Hertz och First National Bank fanns båda med på nyhetssajten lista. Det gjorde däremot inte United och Delta Airlines som alltså ändå väljer lämna vapenlobbyisten.

Läs också: Myrsteg mot en ny vapenkultur i USA när offer mötte makthavare 

https://www.dn.se/ekonomi/tva-av-usas-storsta-flygbolag-klipper-banden-till-nra/

Kinesiskt intresse för Öresundstunnel

Företaget China Railway Tunnel Group (CRTG) kontaktade Helsingborgs kommun och har under vintern haft representanter på besök i staden som har tagit del av det underlag som finns.

CRTG är i sin tur dotterbolag till ett av världens största järnvägsbolag, börsnoterade China Railway Group Limited, där ett statligt kinesiskt bolag är majoritetsägare.

Regionala svenska och danska politiker är överens om att tunneln behövs som ett komplement till Öresundsbron. Saken utreds sedan i somras på nationell nivå och länderna ska gemensamt ansöka om EU-bidrag för analysarbetet.

Ett bygge förutsätter statliga anslag, men under våren kommer det att fattas ett beslut om huruvida det kan bli aktuellt med andra finansieringsalternativ.

https://www.dn.se/ekonomi/kinesiskt-intresse-for-oresundstunnel/

Regeringen vill förenkla a-kassan

– Det ska bli enkelt, alla typer av anställningar ska kunna räknas samman, för vi vet att folk har olika typer av anställningar, och fler ska kunna omfattas av försäkringen, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S).

Ensamutredaren Maria Hemström-Hemmingsson har också fått i uppdrag att undersöka möjligheten att förenkla rapporteringen för arbetsgivarna så de inte behöver fylla i detaljerade uppgifter när någon tidigare anställd blir arbetslös.

– I stället kommer det mesta att kunna hämtas automatiskt från de månadsuppgifter som man ändå lämnar in, säger Ylva Johansson.

I utredningsuppdraget ingår också att titta på möjligheten att samordna arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen.

https://www.dn.se/ekonomi/regeringen-vill-forenkla-a-kassan/

”Slampig maskeraddräkt” könsdiskriminerande

Det var inför Halloween i höstas som en orange barnklänning med svart spindelskärp, svart tyll och spetsarmar och med den klassiska häxhatten dök upp i nätbutiken Funidelia. Utstyrseln marknadsfördes som  ”slampig häxa för barn”.

Reaktionerna blev starka i sociala medier och nu får företaget kritik av Reklamombudsmannens opinionsnämnd 

Ordet ”slampig” är ett ”uttryck som på ett nedvärderande sätt är kopplat till kvinnlig sexualitet”, skriver nämnden i sitt beslut och bedömer att reklamen är ”uppenbart könsdiskriminerande för flickor”, skriver nämnden.

https://www.dn.se/ekonomi/slampig-maskeraddrakt-konsdiskriminerande/

Fack ifrågasätter lönerna på Engelska skolan

I torsdagens DN ifrågasatte Fredrik Åkerman, vd för friskolekoncernen Internationella engelska skolan, skolpengen. Han anser inte att nivån på skolpengen matchar de stigande lärarlönerna. Åsa Fahlén, ordförande vid Lärarnas Riksförbund, anser att lönerna fortfarande är för låga. 

– Lärarlönerna ligger inte på den nivån de bör ligga på för att göra yrket attraktivt. Sett till livslön förlorar man fortfarande på all typ av lärarutbildning. Dessutom ligger lönerna lägre i snitt på Internationella engelska skolan än vad de gör i övrigt, säger hon. 

Finns det någon skillnad på lönenivån mellan kommunala skolor och friskolor? 

– Vi ser att lönerna är lägre på friskolor än på kommunala skolor. På fristående skolor har man lägre andel behöriga lärare vilket kan hänga ihop med lägre löner. Friskolorna lyckas inte locka till sig lika många behöriga lärare. Det tycker jag man borde ta på allvar. 

Hon fortsätter:

– Vi tycker också att man borde satsa mer på skolan så att man kan fortsätta få upp lönerna. Det är alltid kommunen som finansierar skolan, säger hon. 

https://www.dn.se/ekonomi/fack-ifragasatter-lonerna-pa-engelska-skolan/

Så påverkas framtida låntagare – guide om nya amorteringskravet

1. Den 1 mars träder det skärpta amorteringskravet i kraft. Vad betyder det?

– Att de hushåll som tar ett bostadslån som överstiger 4,5 gånger hushållets årliga inkomst måste amortera snabbare än andra. 

– Dagens krav, som också gäller efter torsdag, är att den som tar ett lån som är mer än 70 procent av vad bostaden kostar måste amortera, betala av, lånet med två procent per år. Om lånet ligger mellan 50 och 70 procent av bostadens värde måste man amortera en procent per år och under 50 procent behöver man inte amortera alls.

– Från och med torsdag höjs de här gränserna med en procentenhet, men enbart för hushåll som lånar mer än 4,5 gånger årsinkomsten. De måste amortera tre procent om lånet överstiger 70 procent av bostadens värde, två procent mellan 50 och 70 procents värde och en procent om lånet ligger under 50 procent av värdet. De måste med andra ord fortsätta att amortera tills att hela lånet är återbetalat.

– Skärpningen gäller för bolån som tas från och med torsdag.

2. Är det många som kommer att känna av detta?

– Det beror på vad man menar. Finansinspektionen uppskattar att en av sju nya låntagare, 14 procent, kommer att omfattas av det skärpta kravet.

– Men vissa kritiker, till exempel Riksbyggens vd Leif Linde, pekar på att kravet utestänger många människor, särskilt unga, från möjligheten att låna. De klarar inte att amortera så mycket och därför får de inte låna, även om de skulle klara av att betala räntan på lånet. 

3.  Så kostnaderna ökar för låntagarna?

– Nej, det här är en vanlig missuppfattning. Amortering är inte en kostnad, utan ett sparande; i det här fallet ett tvångssparande.

– Däremot är amorteringar en utgift. Varje månad måste hushållet sätta av pengar till amorteringarna, pengar som annars kunde användas till konsumtion – eller till en annan form av sparande. 

– Förre vice riksbankschef Leif E O Svensson har understrukit hur hårt det slår just mot unga. I en artikel på ekonomibloggen Ekonomistas, utgick han från det genomsnittliga priset för en etta i Stockholm, samt en tioårsränta på 3,2 procent. Den egentliga månadskostnaden – räntan efter avdrag och inflation samt avgiften till föreningen – var 2.400 kronor. Månadsutgiften var 10.200 kronor. Men detta var med de gällande reglerna. För den som tar ett lån i mars och som hamnar över gränsen för skärpningen, blir månadsutgiften hela 12.200 kronor.

4. Om det får så svåra konsekvenser – varför gör Finansinspektionen detta?

– För att den anser att de snabbt stigande skulderna hos svenska hushåll är en fara för hela samhällsekonomin. När räntorna stiger, vilket de lär göra förr eller senare, kommer många högbelånade hushåll att tvingas dra in på annan konsumtion. Det kan i värsta fall utlösa en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet och åtstramningar i kommuner och stat.

5. Finns det inte andra sätt att dämpa skuldökningen?

– Jodå, att minska eller slopa ränteavdragen skulle troligen få en omedelbar effekt. Att återinföra en statlig fastighetsskatt kan också, om den sätts tillräckligt hög, dämpa lusten att låna. Men båda dessa åtgärder riskerar att utlösa ett ras på bostadsvärdena. Då kommer många hushåll känna sig fattigare, de drar ned på annan konsumtion och så har vi risken för lågkonjunktur ändå.

– Dessutom saknas den politiska viljan att komma med sådana förändringar. Lika svårt tycks det vara för politikerna att enas om att få en fungerande hyresmarknad för låginkomsttagare på plats.

https://www.dn.se/ekonomi/sa-paverkas-framtida-lantagare-guide-om-nya-amorteringskravet/

Gekås Ullared laddar upp inför sommaren

Varken ringlande köer mot varuhusets ingång eller Ola-Conny* infinner sig kring varuhuset den gråmulna tisdagen i februari. 71-åriga Gun Andersson rullar ut kundvagnen från utgången. Hon har tagit bussen från Borås för 49 kronor tillsammans med väninnan Britt-Louise Henriksson.

– Jag har inte handlat så mycket i dag, bara för 300 kronor, säger hon.

Hon visar upp dagens inköp: En blus, en stekpanna, ägg, pasta, bönor och knäckebröd. Väninnan har köpt ”myspys”, som jumprar, mysbyxor, ostbågar och hushållsartiklar.

– Det är en mysig utflykt, billigt och bra. Nu är det lugnt och skönt här, säger Britt-Louise Henriksson.

Boråskompisarna Gun Andersson och Britt-Louise Henriksson. Foto: Peter Claesson
Boråskompisarna Gun Andersson och Britt-Louise Henriksson. Foto: Peter Claesson Foto: Peter Claesson

Stora lådor med schampo, tandkräm och deodoranter står uppradade vid entrén till den enorma lokalen. Varor som på matbutiker i centrala Stockholm kostar omkring 30 kronor kostar här i stället 9, 95 kronor. Det är mitt i varuhusets absoluta lågsäsong, berättar Boris Lennerhov när DN möter honom vid sportbaren, som byggdes för att männen skulle ha något att göra när kvinnorna ville fortsätta shoppa.

– Den är placerad intill damkonfektion eftersom kvinnor ofta vill visa upp sina fynd, säger han.

En dag som denna har varuhuset omkring 1.500 besökare. Under högsäsong kan det vara så mycket som 7.000 personer. Det är då köerna som kan ses i tv-serien Ullared bildas. Högsäsongen börjar när industrisemestern inleds och fortsätter till lucia, med undantag för en månads paus när sommarloven tar slut. Under den lugnare perioden passar man på att bygga om. Till sommaren 2018 blir affärsytan 2.000 kvadratmeter större. Det blir främst fler artiklar till sport och fritid – områden som blir allt mer populära. På sikt så tillkommer även helt nya avdelningar – grundidén är att allt som behövs i hemmet och får plats i en bil ska finnas här. Det blir också 72 nya lägenheter i lägenhetshotellet utöver de nuvarande 250. Boris Lennerhov förklarar platsens attraktionskraft.

– Det finns bara ett sådant här ställe. Hit åker man med förväntan. Det blir en social utflykt. Man åker med tjejgänget och dricker lite vin och provar kläder.

År 2016 omsatte Gekås Ullared drygt 4 miljarder kronor. Stora delar av detaljhandeln kämpar för att behålla lönsamhet och försäljningstillväxt när allt fler kunder handlar på nätet. Boris Lennerhov rycker på axlarna åt utvecklingen men medger att förra årets uteblivna försäljningsökning delvis kan kopplas till e-handeln. Gekås Ullareds affärsidé går emot många liknande verksamheter. 

Här i Gekås är grejen destinationen – att åka hit för att handla mycket

– En traditionell klädbutik har betydligt högre marginaler, vilket gör det lättare för e-handeln att konkurrera med dem. Traditionella butiker har slumrat och borde ha förstått behovet av att effektivisera för att inte bli av med kunderna. Här i Gekås är grejen destinationen – att åka hit för att handla mycket. 

Låga priser kan hållas tack vare avsaknaden av mellanhänder – här går produkterna direkt från fabrik till varuhus – en mycket liten marknadsföringsbudget, låga hyror och till följd av att varuhuset köper in produkter som andra har ratat. Det kan exempelvis röra sig om en schampotillverkare som har bytt design på förpackningarna. 

Så det finns inga planer på en e-handelssatsning? 

– Vi skulle aldrig få ihop det. Det finns inte en chans att behålla våra marginaler på nätet. Det skulle bli betydligt dyrare och det skulle inte folk acceptera, säger Boris Lennerhov.

Boris Lennerhov, tillförordnad vd för Gekås.
Boris Lennerhov, tillförordnad vd för Gekås. Foto: Peter Claesson

Bussar kör hit människor från hela landet, men även från Norge och Danmark. Snittkunden handlar i 4-5 timmar och reser 23 mil för att komma till Gekås, enkel resa. Många övernattar. Procentuellt står stockholmare för en liten del, sett till antalet invånare. Gekås Ullareds koncept är motsatt till hur näthandeln är uppbyggd, enligt Boris Lennerhov.

– Kunden åker hit till Gekås, fyller kundvagnen och betalar allt på en gång. Och de byter nästan ingenting. De gör hela jobbet. Näthandeln bygger på att någon annan gör jobbet, säger han. 

– Det handlar egentligen om att göra allt precis så mycket tvärtemot näthandel som möjligt, för människor tycker fortfarande om att umgås.

Gekås AB grundades 1963 av Göran Karlsson, som till en början sålde städrockar och bilrockar i en villa i Ullared. Namnet Gekås kommer av hans initialer. År 1991 sålde Göran Karlsson företaget vidare till sex av de anställda. Tretton år senare köpte de nuvarande ägarna Torbjörn Bäck och Thomas Karlsson ut de andra. Båda två har arbetat på varuhuset sedan de slutade skolan. 

Boris Lennerhov trädde in som tillförordnad vd i höstas när Jan Wallberg plötsligt fick sparken. Som förklaring uppgavs att detta hade att göra med att Jan Wallberg inte delade styrelsens syn på företagets framtid. Men den tillfälliga vd:n är knappast oerfaren med sina tidigare 14 år på posten. Några planer på att stanna har han inte. 

– Jag bestämde mig år 2014-2015 för att jag var färdig. Jag ville ta det lugnt och få tid till barnbarnen. Jag ställer upp tills de hittar någon ny, säger han. 

Vad krävs för att vara vd för Gekås Ullared? 

– Personen måste ha en empatisk talang, ha passion för jobbet, sunt förnuft och vara ödmjuk. Och så måste man kunna multiplikationstabellen. Det är också bra om personen kan vara sig själv. Många högre chefer är rädda för det.

Han fortsätter: 

– Jag har varit vd under så pass många år att det var länge sedan jag slutade vara imponerad av mig själv. Jag ska bara vara den som håller ihop det hela och ser till att människor tycker att det är roligt att gå till jobbet. 

*Ola-Conny Wallgren är en känd profil från tv-serien Ullared. 

Gekås Ullared i siffror. Fakta.

Grundat: 1990

Försäljning (2016): 4 miljarder kronor

Resultat efter skatt (2016): 286 000 kronor

Den längsta kön någonsin var 1,4 kilometer lång. Detta inträffade den 30 oktober 2010.

Förra året övernattade 340 000 personer på Gekås Ullared. Det gör platsen till Sveriges högst belagda camping och stugby. 

I varuhusets kafé säljs en miljon koppar kaffe årligen och i restaurangen serveras 1,5 miljoner luncher. 

Gekås Ullareds genomsnittliga kund är en kvinna på 43 år som bor i Götaland.

Genomsnittskunden spenderar 3 300 kronor vid varje besök. 

64 procent av kunderna är kvinnor och 36 procent är män. 

Varuhuset är 35 000 kvadratmeter. 

Tv-serien Ullared började sändas hösten 2009 och är nu inne på sin nionde säsong. 

https://www.dn.se/ekonomi/gekas-ullared-laddar-upp-infor-sommaren/

Börslyft i Asien

Tokyobörsens Nikkei 225-index stängde på en uppgång på 0,7 procent, medan det bredare Topix-index lyfte 0,8 procent. Aktier i bygg- och kraftsektorn drar mest uppåt.

Marknadens oro för att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) ska höja styrräntan snabbare än vad investerare har räknat till följd av högre inflation dämpades av en kommentar från Fed-ledamoten James Bullard.

Dollarn fortsätter dock att stärkas mot andra valutor.

Seoulbörsens Kospi-index steg 1,5 procent, medan Taiwanbörsen gick upp 1,2 procent.

Shanghaibörsens kompositindex ligger inför den avslutande handeln på 0,6 procent, medan Hongkongbörsens Hang Seng-index har gått upp 1,1 procent.

https://www.dn.se/ekonomi/borslyft-i-asien-1/