”Premiepensionen ska ha hög risk över tiden”

Varje år i början av december kommer pengar in-

-på svenskarnas premiepensionskonton.

Väljer man inga fonder förvaltas de av dig, Richard-

-för du är ju vd på AP7. Berätta hur AP7 Såfa fungerar.

AP7 Såfa är en produkt för dem som inte väljer nån fond.

Den är skräddarsydd för premiepension.

Två ingredienser är viktiga.

Den stora delen av pensionen kommer från inkomstpensionen-

-runt 80 %. Resten kommer från premiepensionen.

Därför ska premiepensionen ha hög risk över tid.

Särskilt för de unga. Sen ska risken trappas ner.

Vi har full risk fram till 55 års ålder-

-och från 55 till 75 sänks risken successivt.

Hög risk, särskilt för de unga, och sen nedtrappning-

-är grundkonstruktionen.

Hur gör ni för att få hög risk för de unga?

Och vilka instrument sänker risken sen?

Vi förvaltar två fonder som Såfa byggs upp kring.

En räntefond med väldigt låg risk.

Vi använder Handelsbankens korta obligationsindex.

Den som man köper in i när man blir äldre.

Aktiefonden har hög risk genom olika komponenter.

Historiskt har vi en global aktiefond i botten-

-gjort en belåning på den, en hävstång-

-och höjt risken. Under senare år-

-har vi utvecklat portföljen. Den komponenten-

-hävstången, är normalt 25 %.

Vi lägger på andra risker. Mer tillväxtmarknader-

-”private equity” och riskpremier.

Vi diversifierar risken, men den är fortfarande hög.

Förenklat består produkten av aktiefond och räntefond-

-och aktiefonden har olika inslag för att få upp risken.

Skruvar ni belåningen uppåt och nedåt-

-beroende av marknadsläget eller är den konstant?

Vi skruvar på den. Sen tre år tillbaka-

-har vi dragit ner den risken-

-eftersom marknadsvärderingarna är lite ”stretchade”.

När en nedgång kommer går inte att förutse-

-men vi ville skydda spararna. 25 är normalhävstången-

-och nu är den 15. Vi har minskat den-

-för att vi vill skydda spararna mot eventuella börsfall.

Vi har sett det de senaste månaderna.

Många får ju automatiskt den här lösningen.

Känns ansvaret för att jobba hållbart stort-

-och hur gör ni det?

Absolut. Politikerna har sagt till oss-

-att vi ska ta hållbarhetshänsyn. Det gör vi.

Det ansvaret är stort. Det gäller alla AP–fonder-

-även de i inkomstpensionssystemet.

De svenska AP–fonderna är i världsklass-

-i hållbarhet, för vi känner ett extra ansvar.

Om vi ser framåt. Ska ni fortsätta på samma sätt-

-eller kan vi förvänta oss förändringar?

Vi har utvecklat portföljen under de två senaste åren.

Risken har diversifierats ytterligare.

Hävstången har tagits ner-

-och andra komponenter har tagits in.

Och så fortsätter vi framåt.

Kapitalmängden har vuxit. När vi startade Såfa-

-hade vi runt 100 miljarder, nu är de 500.

Vi sänker kostnaden successivt-

-för att spararen ska få ta del av kostnadsfördelarna.

Men vi utvecklar även produkten.

Då har vi råd med mer än i början.

Vi tar in mer komplexa produkter-

-för att förbättra ytterligare för spararen.

Hur stor kan fonden bli-

-innan det blir jobbigt med likviditet?

Vi är en globalfond, så den gränsen är långt borta.

Oljefonden i Norge med flera tusen miljarder-

-har inga problem. Men i vissa segment-

-får man vara försiktig-

-även i den internationella marknaden.

Men vi är en bra bit från begränsningarna.

Att växa ger bara fördelar?

Ja.

https://www.efn.se/privatekonomi/sa-forvaltar-ap7-dina-pengar/

Krokodilgap & dödskors

Centralbankerna bromsar in

Marknaden tror allt mindre på Federal Reserves prognos för räntehöjningar under 2019. I veckan kommer svensk inflation, vilket blir avgörande för Riksbanken. ECB väntas avsluta QE-programmet, men det är långt kvar till höjning. I Storbritannien ska parlamentet rösta om Brexitavtalet. Veckans viktigaste makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

https://www.efn.se/bors-finans/borslunch-10-dec-2018/

Starbreeze kris fördjupas – ledamöter hoppar av

Centralbankerna bromsar in

Marknaden tror allt mindre på Federal Reserves prognos för räntehöjningar under 2019. I veckan kommer svensk inflation, vilket blir avgörande för Riksbanken. ECB väntas avsluta QE-programmet, men det är långt kvar till höjning. I Storbritannien ska parlamentet rösta om Brexitavtalet. Veckans viktigaste makroanalys med Handelsbankens chefstrateg Claes Måhlén.

https://www.efn.se/bors-finans/borsfrukost-10-dec-2018/

Minskad tillväxt i julhandeln

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

https://www.efn.se/nyhetsrummet/efn-nyheter-10-dec-2018/

Centralbankerna bromsar in

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

https://www.efn.se/bors-finans/makroveckan-10-dec-2018/

Back to basics med investeringsregler – del 2

Rymdimperiet slår tillbaka – i din bostad

Hur kan digitala applikationer och rymdteknik påverka hur vi bor på jorden i dag? Det är ämnet för veckans avsnitt av bostadspodden Kvadrat. Gäster är Christoffer Börjesson, Chief Digital Officer på Fastighetsägarna och Cecilia Hertz, grundare av Umbilical Design.

https://www.efn.se/privatekonomi/back-basics-med-investeringsregler-del-2/

Romer bakar tillväxt med nya recept – Katrine Marçal förklarar Ekonomipristagarna

Årets Ekonomipris till Alfred Nobels minne gick till Paul Romer och William Nordhaus. Båda har åstadkommit ett betydande avtryck på den ekonomiska forskningen, men vad har de egentligen gjort?

Akademin motiverade:  Priset går till Paul Romer ”för att ha integrerat teknisk utveckling i långsiktig makroekonomisk analys”.

Romers teori går ut på att teknologisk innovation driver tillväxten bättre än att effektivisera de invanda mönstren. För att förklara står Katrine Marçal vid bakbordet med ingredienserna till en sockerkaka. I stället för att baka 50 sockerkakor snabbare hittar hon på nya saker att förvandla ingredienserna till och på så sätt skapa större värde. Nyckelorden är nya recept.

https://www.efn.se/nyhetsrummet/romer-bakar-tillvaxt-med-nya-recept/

Stora frågan är inte vem som regerar – Marçal och Ekdal resonerar och summerar

Senast vi sågs låg bollen–

–för Sveriges mycket utdragna kamp–

–för att få till en regering hos Annie Lööf.

Nu ligger den hos Stefan Löfven. Fixar han det här?

Det har jag svårt att se.

Nu är det hans tur att köra ända in i kaklet.

Dels är det många med vetorätt–

–LO och Vänsterpartiet–

–dels har ganska många en orealistisk självbild.

Som vem?

Framför allt Annie Lööf och Stefan Löfven–

–huvudrollsinnehavarna.

Socialdemokratin har fortfarande känslan av–

–att vara ett maktparti, man är ett parti med 40-50 %–

–fast man har åldrande medlemmar och väljare.

Det har stärkts av att det gått bra i opinionsmätningarna.

Man har suttit still i båten–

–medan Alliansen har självdestruerat.

Centerpartiet har också en orealistisk självbild.

Man har var tolfte väljare bakom sig–

–och ganska mycket pengar i partikassan.

Man tror att man kan stå ut med ett nyval.

Men att köra så hård förhandling med så litet stöd–

–och efter alla för väljarna obegripliga turer…

Positionerna ligger för långt ifrån varandra.

Menar du Annie Lööfs kravlista?

Nån beskrev det som att hon kunde gå med på–

–att acceptera Stefan Löfven som statsminister–

–om S sålde Sverige till amerikanska riskkapitalister.

Precis.

Marknadshyror, sänkta marginalskatter…

Hon har drivit en valrörelse på att första målet var–

–att avsätta Stefan Löfven. Nu vill hon att han–

–ska genomföra hennes allianspolitik.

Det där går inte ihop rent logiskt.

Framför allt inte som förhandlingsspel.

Kraven skär rakt in i hjärtat–

–på LO och socialdemokratisk tradition.

Arbetsrätten, hyresregleringar, låglönejobb–

–som staten ska reglera fram i stället för parterna–

–och ta bort värnskatten. Det kan man möjligen köpa.

Men det andra som verkligen är kärnan–

–i arbetarrörelsens tradition blir svårsmält.

Jag är mer positiv, eller vad man ska kalla det.

Jag tror mer på möjligheterna i att få ihop nånting.

Socialdemokraterna har haft tre månader på sig–

–i total medieskugga och inte haft så mycket att göra–

–med själva regerandet. Övergångsbudgeten–

–är ingen vanlig budget.

De har förberett sig på det här läget, tror jag.

De går in ganska väl förberedda–

–och med en stark vilja att få ihop det.

Vi kan slå vad om ett pund…

Pundet som rasar.

…om att Löfven blir statsminister efter förhandlingen.

Jag tror inte det.

De har förberett sig på det här.

Sakpolitiskt finns det saker man inte kan acceptera.

Men man ska inte underskatt socialdemokratins förmåga–

–att komma runt den här typen av krav.

Anni Lööf kräver marknadshyror.

Det går de inte med på, men de skulle kunna säga–

–att de tillsätter ett regeringsuppdrag–

–till hyresmarknadens parter att se över det–

–och hitta nån lösning.

Det blir inte marknadshyror, men förändringar av systemet.

Det kan Annie Lööf gå med på. Marginalskatter kan sänkas.

Man kan kompensera med andra skatter.

Liberalerna kan man få med genom att slopa värnskatten.

Men C:s kravlista med hyresregleringar, lägre ingångslöner–

–skär in i LO:s hjärta och socialdemokratins tradition.

Det är saker som Reinfeldt och Borg inte vågade ta i–

–när de regerade i åtta år.

Det är rätt osannolikt att S nu skulle gå det till mötes.

När det används överord i den typen av förhandling–

–är det för att framstå som om de fortfarande står upp–

–och inte har blivit överkörda av sossemaskinen.

Många har tolkat det som en del i ett förhandlingsspel.

Jag tolkar det som att surra sig vid masten.

Det är inte riktigt seriöst från Centerns sida.

Men det återstår att se.

Centern har satt sig i en extrem situation.

En sak är att lova. Thorbjörn Fälldin säger–

–att han inte kan ladda några kärnkraftverk.

Sen bryter man det vallöftet. Det kan man göra.

Annie Lööf har gett två sinsemellan oförenliga löften.

Å ena sidan har hon lovat att inte släppa fram S–

–å andra sidan att inte stödja nån regering–

–som på nåt sätt stödjer sig på SD.

Det blir en omöjlig position för henne.

Absolut. Det är lite förvånande att C ligger still–

–i opinionsmätningarna.

Liberalerna har fått en rejäl smäll och ligger nära 4 %.

Det är en viktig psykologisk faktor.

L och Mp gör vad som helst för att undvika nyval.

Medan C och S som tickar på i opinionen–

–kanske är mindre rädda för det scenariot–

–vilket gör att man blir tuffare i förhandlingarna.

Oavsett hur det landar är det bingo för S–

–eftersom Alliansen har självdestruerat i alla turer.

Det syns i opinionsmätningarna–

–att det röd-gröna blocket har gått fram–

–medan Alliansen gått kraftigt tillbaka.

Det speglar att väljarna är besvikna.

Definitivt alla M- och KD-väljare–

–och säkert en stor del av C- och L-väljarna också–

–som väntade sig att Alliansen var ett regeringsalternativ.

Nu är det inte det. Det läget kan komma tillbaka–

–men det tar tid att bygga upp trovärdigheten igen.

För framför allt M är det en existentiell fråga.

Något som inte kom fram under den förra mandatperioden–

–var hur väl det röd-gröna budgetsamarbetet fungerade–

–framför allt mellan S och V.

I media antogs att det var mer slitningar i det–

–än vad det var. Slitningarna fanns i högre grad–

–mellan S och Mp, än mellan S och V–

–som på många sätt förstår varandra som partier.

Det ska man inte underskatta.

Under de här tre månaderna har S och V–

–verkat ganska samspelta om man lyssnat på Sjöstedt.

Det är exakt så.

Det var lite facit av den mandatperioden.

V fick igenom mer viktiga frågor än vad Mp fick.

Studiemedel, förbud mot vinster i välfärden och såna saker.

Det är en faktor–

–som komplicerar regeringsförhandlingarna ännu mer.

Det visar att S har en naturlig närhet till V.

Hur går det ihop med Annie Lööfs marknadsliberala lista?

Jag har lite svårt att få ihop den ekvationen.

Annie Lööf behöver bara trycka gult i riksdagen.

Hon behöver bara släppa igenom–

–den här potentiella regeringen. Nästa problem blir–

–att få igenom en budget.

Hon behöver inte stödja allt de gör.

Man skulle kunna tänka sig en Löfven 2-regering–

–med S och Mp samt ett budgetsamarbete med V.

Sen lovar C och L att inte fälla deras budgetar.

Absolut. Det är möjligt, men…

Jag tror inte på det i det här varvet.

Vi får se. Vi har ett pund att vinna.

Det går ner i värde medan vi talar–

–på grund av brexitproblemen.

Tror du att Alliansen är helt död?

Som det ser ut nu och om det inte finns en plan B–

–långt inne i det tuffa förhandlingsspelet–

–där Annie Lööf kan komma tillbaka och säga–

–att de har försökt allt–

–och har varit beredda att bryta upp blockpolitiken–

–men att S varit omöjliga att ha att göra med.

Då är man tillbaka till läget efter valet.

Då är det nyval eller att Kristersson får en chans till.

Då kan man fråga sig–

–varför man hållit på med det här i tre månader.

Det är så många dörrar som har stängts–

–så vad som sades för två-tre månader sen–

–spelar ingen roll. Det blir nya varv så att säga.

Alliansen är nog inte uträknad på det sättet–

–men i dag när man ser opinionsmätningarna–

–och i väljarnas föreställningsvärld–

–är Alliansen inte att lita på.

Men i Moderaternas värld är det en existentiell fråga.

De kommer att göra allt de kan.

Visst kan man skälla på Centern–

–för att de har satt sig i den orimliga situationen–

–med två löften. Å ena sidan inga sossar i regeringen–

–och å andra sidan ingen regering som har stöd av SD.

Det ger en bild av vår politiska tid.

Den politiska konflikt som Alliansen är ett barn av–

–nån slags ekonomisk höger-vänster-konflikt.

Där Alliansen samlades för att bryta–

–ett socialdemokratiskt maktinnehav–

–utifrån en gemensam ekonomisk politik.

Den utmanas nu av den kulturella konflikten–

–som handlar om synen på SD, nationen–

–konservatism och auktoritet.

Annie Lööf vet inte vilken av de här konflikterna–

–som är viktigast för hennes väljare–

–och vet inte vilket vallöfte hon ska bryta.

Exakt. Det är många paradoxer i det här.

Vi har egentligen en 60-procentig–

–icke socialistisk majoritet.

Samtidigt har SD blivit som en splitterbomb i högerblocket–

–och Socialdemokraterna har nästan fått frispel.

Socialdemokratin är ganska utrotningshotad–

–om man tittar runt om i Europa.

I Tyskland är de nere på 15-16 %.

I Italien och Frankrike finns de nästan inte kvar.

Väljarna blir allt äldre och var finns arbetarklassen?

Det är lite av en paradox att de nu är uppe på 30 %–

–och beter sig som om de hade 45.

Det är en del av ideologin.

Sverige är annorlunda från andra europeiska länder–

–i att SD tog ställning för borglig ekonomisk politik–

–om man tittar på hur de har röstat i riksdagen.

Det vore mer naturligt om man jämför med Europa–

–att Jimmy Åkesson drivit mer vänsterpolitik–

–utifrån vilka deras väljare är.

De har satt sig på den borgliga sidan–

–vilket har varit förödande för borgerligheten.

SD är välfärdspopulister–

–och kör Alliansens ekonomiska politik–

–men ger också löften om pension, sjukvård–

–polis och försvar som kostar pengar.

Då är det inte så svårt att lova skattesänkningar–

–och kopiera Alliansens ekonomiska politik–

–när man täcker in…

SD är inte seriösa i den ekonomiska politiken.

Men många hävdar att om SD släpptes in i värmen–

–och samarbetade med M och KD på önskat sätt–

–skulle det tvinga dem att ta mer ansvar–

–gällande den ekonomiska politiken.

Det skulle på sikt kunna missgynna dem.

Det går inte att vara både höger och vänster–

–om man tvingas att hjälpa till och regera.

Vad tror du om det?

Det är den fråga som delar alla liberala ledarsidor–

–och borgerligheten i två läger.

Frågan är öppen på ett sätt. Vi har inte facit.

Men man kan se sig omkring i världen…

Det är egentligen bara i Finland–

–som Sannfinländarna gick tillbaka av att få ansvar.

De var tvungna–

–att godkänna olika räddningspaket till Grekland.

Överallt annars är mönstret–

–att om man ger den verklighetsbilden lillfingret–

–käkar de upp hela armen.

”Det behövs inga invandrare.” Som i Ungern–

–där man är fixerad vid migration–

–fast man inte släpper in några migranter.

Det handlar mer om verklighetsbeskrivningen–

–än om den faktiska migrationspolitiken

Finland är det enda exemplet jag kommer på–

–där de fått en bit av repet som de sen hängt sig i.

Det är det här som klyver C och L mitt itu.

Därför ha vi alla de här konvulsionerna.

I Sverige finns ett jättestort reformbehov–

–men den som regerar är kanske inte den stora frågan.

Frågan är när det blir en rejäl kris nästa gång–

–och skapar ett reformtryck som på 90-talet.

Då samlar sig systemet. SD och V spelar inte så stor roll.

I det läget kan man nog komma ihop i mitten.

Men i dag är det nog svårt.

Det är en annan paradox. Man har länge antagit–

–att det är i svåra ekonomiska tider–

–som populister har stora politiska framgångar.

Men under de senaste åren i Europa är det tvärtom.

Det är i ganska goda tider och i länder det gått bra för–

–har råd att låta den politiska debatten handla om–

–slöjor och halalkött istället för skattenivåer–

–och välfärdsreformer.

Det gäller ju Sverige i högsta grad.

Vi har kunnat kosta på oss en massa symbolpolitik–

–och missnöjesröstande.

Det blir nog annorlunda den dag vi får en ny finanskris.

Då samlas det politiska systemet och väljarna–

–mer i mitten bakom en seriös politik.

Finns det några lärdomar att dra av Ny demokrati–

–och deras kollaps? Sverige skulle kunna vara ett exempel–

–där ett populistparti släpptes in i värmen–

–och sen kollapsade.

De kom in riksdagen, sen var det några moderater–

–som snackade med dem…

Så varmt det kan bli.

De självdestruerade också.

Det har man väntat på med SD.

Det finns nån inbyggd destruktiv kraft i–

–att vara lite åt haveristhållet.

Hittills har de förvaltat den marknaden–

–och det delvis välgrundade missnöjet–

–med växande klyftor och misskött politik.

Men… Det återstår att se.

I andra länder lyckas man återuppfinna sig själv–

–som Marine Le Pen som ärver sin fars missnöjesrörelse.

Nu har Front National bytt namn–

–för att kunna komma tillbaka.

Det här är nästan en kaosteoretisk fråga…

Det räcker med ett par konstiga skandaler…

Det som hände Ny demokrati var–

–att riksdagsgruppen inte klarade av att hålla ihop det.

Det gör att SD också av det skälet–

–inte är nåt att luta sig mot när Sverige ska reformeras–

–eller bilda regering.

https://www.efn.se/nyhetsrummet/stora-fragan-ar-inte-vem-som-regerar/

Massor att vinna på gröna obligationer

Fem finska fyndaktier

I en hyllning till Finland som firar självständighetsdag bjuder Börslunch på ett finskt smörgåsbord. Bland annat bostäder, export och ett gäng aktiecase avhandlas med Marie Karlsson från Nordea och Urban Lawesson från Evli i studion.

https://www.efn.se/bors-finans/borslunch-07-dec-2018/

Småstäder är bäst – Där hittar flest drömboendet

Petra, du bor i bostadsrätt. Varför inte i villa?

Barnen har börjat i en bra skola.

De trivs och har mycket kompisar i innerstan.

Då har vi blivit kvar där.

Men jag är uppvuxen i villa–

–och är absolut inte främmande för det.

Hur tänker du?

För mig är det ultimata att ha en bostadsrätt i stan–

–och ett landställe nånstans.

Bland annat det ska vi diskutera idag.

Hur ser svenskarnas drömboenden ut? Var vill de helst bo?

Hur skulle deras levnadssituation vara–

–om de fritt fick välja?

Det ska vi diskutera i Kvadrat.

Vi säger välkommen till dagens gäster.

Catharina Åbjörnsson Lindgren–

–privatmarknadschef på Landshypotek Bank. Välkommen.

Tack.

Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik.

Tack.

Hur bor ni själva? Bostadsrätt? Villa? Koja?

Jag bor i villa i Täby.

Det anses vara en storstadsnära villa.

Det är ett perfekt boende för mig.

Det tycker inte alla svenskar.

Men det hör vi mer om sen.

Spännande. – P-A?

Jag bor i en bostadsrätt i innerstan.

Jag hade landställe tio mil härifrån–

–men jag tröttnade på att klippa gräs.

Så kan det gå.

Innan vi kommer till den här undersökningen–

–som Landshypotek har gjort, så börjar vi med–

–de senaste siffrorna av utvecklingen av bostadspriserna.

P-A, i veckan kom ni ut med er sista rapport i år–

–över bostadspriserna–

–som visar på en lite vikande marknad i november.

Ja, det stämmer.

Kan du berätta mer om–

–vad vi ser runtom i landet och hur det ser ut?

Under oktober-november är det väldigt likt–

–även över olika regioner.

Men tittar vi på hela året inledde vi året–

–med en avvaktande marknad.

Priserna gick varken uppåt eller neråt.

Strax efter sommaren såg vi att priserna ökade–

–och det som har hänt nu med det här släppet–

–är att en antydan till uppgång har kommit av sig.

Det har skett tydligt och på bred front.

Om man tittar över olika regioner i landet–

–verkar det vara minussiffror, men väldigt små såna.

1 eller 2 % runtom i landet, förutom i centrala Malmö–

–där priserna i princip står stilla. Stämmer det?

Ja, så är det. När man säger att 1 % är en liten siffra–

–kan man tänka sig att det är stora belopp–

–och bara rör sig på en månad.

Vi brukar peka på årstakten–

–där vi ser tydligare regionala skillnader.

Tar man villamarknaden i Stockholm–

–ligger den just nu på -5 %.

Det är en mer relevant siffra.

Vi köper för att bo, inte för att spekulera.

Just det.

Vad ser vi för trend vad gäller villorna?

Vi har en statistik här…

På kort sikt har vi en negativ utveckling.

Det vi ser är att årstakten förbättras.

Det som är positivt är att årstakten är mindre negativ–

–än vad den var för ett år sen.

Däremot är riktningen neråt just nu.

Vid jul och nyår är marknaden alltid lugn.

Det sker färre affärer, låg omsättning–

–och vi ser sällan några prisrallyn under jul och nyår.

Snarare är det horisontellt eller kanske något neråt.

Man ägnar sig åt andra saker än visningar.

Vi firar jul och sånt.

Nästa statistik efter sommarsemestern–

–kanske man får ta med en nypa salt?

Ja, vi brukar rätt snabbt se tendensen…

Generellt sett är höst och vår…

Det finns vissa månader efter sommaren–

–och efter årsskiftet som är intensiva.

Det brukar sätta trenden–

–för marknadens riktning under ett par månader.

Det som är speciellt just nu var–

–att vi såg tydliga tendenser uppåt efter sommaren–

–men som nu har avmattats.

Om du vågar dig på en prognos över 2019–

–och bara drar ut siffrorna för 2018–

–hur ser trenden ut?

Det är svårt.

Om man tittar tillbaka på de senaste fem åren…

Fram till för ett och ett halvt år sen–

–hade vi kraftiga prisstegringar på bostäder.

Både villor och bostadsrätter.

Därefter började marknaden mattas av.

Sen hade vi den här tydliga prisnedgången–

–som var andra halvåret 2017.

Nu har vi en ganska avvaktande marknad–

–där priserna inte rör sig mycket över tid.

Att titta framåt är svårt–

–men jag tror inte att vi får se några kraftiga rörelser.

Det finns ändå mycket faktorer därute.

Makroekonomiska faktorer, räntor som stiger–

–börsen tickar neråt…

Så är det. Jag kom av mig lite där…

De fundamentala faktorerna kvarstår.

Vi har hög inflyttning, stor bostadsbrist–

–och en bostadsmarknad som funkar dåligt–

–och har gjort det under lång tid.

En alternativmarknad är hyresmarknaden–

–och det är ju bostadsbrist även på den–

–i, i stort sett, hela Sverige.

Där har vi saker som antyder hög efterfrågan.

Samtidigt har vi ett stort utbud.

Priserna rör sig inte uppåt längre.

Initiativ från statsmakterna, som amorteringskravet–

–påverkar marknader som Stockholm–

–där bostäderna är dyrast.

Det finns ett antal faktorer som talar för och emot.

Vi har haft väldigt kraftiga prisuppgångar i ett antal år–

–fram till 2017 då marknaden blev mer avvaktande.

Men du som sitter med de här siffrorna varje dag–

–måste vara med på middagar och annat–

–där folk hör vad du jobbar med och direkt hugger:

”Vad ska jag göra i den här marknaden?”

Vad säger du till dem?

Jag säger att bostaden är en långsiktig investering.

Behöver man byta och har skäl till det–

–som barn, giftermål, nytt arbete–

–är det bara att gå ut och agera.

Det är en bra brygga till nästa ämne.

Vi ska växla spår.

Catharina, privatmarknadschef på Landshypotek Bank.

Ni har publicerat en undersökning som visar–

–att villaägare är mer nöjda–

–med sitt boende än bostadsrättsinnehavare. Förklara.

Det stämmer. Vi har gjort en sån undersökning.

Frågan var: Hur ser ens drömboende ut?

Vi tycker att det är roligt att följa den typen av frågor.

Gärna med ett perspektiv kring skillnader och likheter–

–i storstan jämfört med övriga Sverige.

Vi har gjort det här i flera år. Det är tydliga skillnader.

Villaägare är mycket mer nöjda–

–än de som har valt att bo i bostadsrätt.

Sju av tio som bor i villa är nöjda med det–

–och ser det som sitt drömboende–

–men bara fyra av tio som bor i lägenhet.

Ni är en bank som fokuserar på finansiering av lantbruk–

–och boenden på mindre orter.

Finns det nån gemensam nämnare här?

Vi är en bank som har en historia från 1800-talet.

Vi har grundats i att finansiera svensk jord och skog.

Svensk jord och skog har varit ute i hela Sverige.

När vi nu har gått in på villamarknaden–

–vill vi inte fokusera på storstäder eller gå in–

–i brännheta bostadsrättsmarknader i Stockholm.

Vi har ett annat fokus.

Det är lätt att det blir ett storstadsperspektiv–

–när man pratar bostadsmarknader.

Vi har också undersökt hur man ser på sitt boende.

Man har ett sundare förhållningssätt till boendet–

–om man inte bor i storstan.

Det är mindre spekulation och mer bara för att bo.

Vi ser i undersökningarna att man har–

–ett annat förhållningssätt till boendet–

–när man inte bor i storstaden.

P-A, du har själv gjort dig av med ditt boende på landet–

–för att du inte orkade klippa gräset.

Men generellt sett, hur har tendensen varit–

–när det gäller villaägande gentemot bostadsrättsägande?

Om man pratar om vad som är mest attraktivt–

–är det ofta det äldre beståndet–

–och den absolut senaste nyproduktionen.

Om vi tar bostadsrätter här i Stockholms innerstad–

–så är förra sekelskiftet, 1890-1900–

–de mest attraktiva bostäderna.

Hög takhöjd, kakelugnar och fina trägolv.

Om man tittar på kvadratmeterpriserna, ja.

Men om man tänker på villor gentemot bostäder.

Har man sett nån tendens där?

Villor är ju… Vi kan se hur barnfamiljer behöver större–

–och går från bostadsrätts- till villamarknaden.

Samtidigt finns det en tröghet i marknaden–

–som kan bero på reavinstskatter och såna faktorer.

Det gör att folk inte flyttar lika mycket som de vill.

I tidigare avsnitt av Kvadrat har folk pratat–

–om trögheten och att vi har många ensamhushåll i villor.

Folk väljer att inte flytta på grund av reavinstskatter–

–och andra inlåsningseffekter.

Påverkar det bostadspriserna?

Det gör det absolut.

Allt som grusar maskineriet snarare än oljar upp det–

–och förhindrar hög omsättning är dåligt–

–för alla marknader, inte bara bostadsmarknaden.

Men centralt är inlåsningseffekterna–

–där reavinstskatten och andra faktorer finns.

Med ensamhushåll i villor är det så–

–att det ofta kan kosta dem mer att köpa…

Ett par som har levt i villa länge–

–kan vilja flytta till innerstan och slippa klippa gräset.

För att få en trea i innerstan behöver de betala pengar–

–och få en högre månadskostnad än vad de har idag.

Catharina, vad tänker du om de här sakerna?

Det blir mycket en diskussion–

–kring bostadsrätterna i innerstan.

Men om man frågar svenskarna generellt är inte–

–en bostadsrätt i innerstan drömboendet.

Det är roligt att skifta det fokuset.

Jag bor själv här. Man pratar alltid–

–utifrån storstadens bostadsrätts…

Det är det enda intressanta.

Men enligt svenskarna är inte det drömboendet.

Vi kollar var i Sverige man är mest nöjd med sitt boende.

Precis. Vi har ställt olika frågor.

Först vilken typ av boende man vill bo i.

Men också var man är som mest nöjd.

Det är man i de här tre länen.

I Hallands län är man som mest nöjd med…

Sju av tio av alla–

–som bor i Halland tycker att de bor i sitt drömboende.

Sen kommer Jämtland och Värmland.

Det är län där man känner sig väldigt nöjd med att bo där.

Jämtland. Där kan man tänka sig lite friluftsmänniskor…

Vi kanske kommer in på vilka faktorer som man värdesätter–

–för då får man en liten förklaring.

Vi har ju en lista på det då.

Som av en händelse.

Ska vi först titta på… Precis…

Där ser vi den.

Berätta vad det är vi ser för de som lyssnar.

Vi har mätt över åren och det är tydligt och konstant.

Vi har alltså 92 % som säger att en lugn omgivning–

–är en av de viktigaste faktorerna–

–för var man vill ha sitt drömboende.

Sen kommer närhet till naturen, skog och mark–

–och möjlighet att utöva ens intressen.

Det är de tre starkaste faktorerna. De har varit i topp–

–under längre tid. Sen har vi en bubblare, egen trädgård.

Det är det som har förändrats mest positivt över åren.

Vi ser en trend kring odling, natur, hållbarhet.

Det ser man i siffrorna.

Är det Ernst-effekten?

Det finns olika begrepp. Mandelmann-effekten…

Det finns massa olika.

Det finns många samhällstrender–

–men det är en av dem.

Nummer 4 på listan är möjlighet till arbete.

Det är intressant, för det kanske inte är så enkelt–

–att flytta till Jämtland om man jobbar i finansbranschen–

–och behöver springa runt på kontoren kring Stureplan.

Så kan det vara, men digitaliseringen–

–och utvecklingen gör det också lättare.

Vi är inte riktigt lika bundna idag–

–till de fysiska storstäderna–

–för att kunna utöva olika typen av yrken.

Men det är klart, det är lättare att göra.

Men om man tänker sig att finansbranschen–

–lutar åt det här med möjligheten att göra karriär–

–så är det nåt som minskar mest av allt.

Det ses inte som det mest attraktiva längre.

Vi ser nån form av värderingsskifte.

Om man skulle skriva en ultimat bostadsannons–

–borde man väva in de här, lugn omgivning–

–och nära till naturen, trots att det är mitt i stan.

Ja, men absolut.

Även om du letar efter en lägenhet i stan–

–är det härligt om det är nära Vasaparken–

–eller Djurgården. Det slår högt också.

P-A, det finns en gammal mäklarsanning–

–att det som avgör priset på en bostad är läge, läge, läge.

Catharina nämner digitala medier och distansarbete.

Är det nåt som du tror kommer att påverka–

–att boendet i storstäder blir mindre attraktivt framöver?

Så kan det nog vara. Det är, som ni var inne på, möjligt–

–att utföra många jobb idag utan att vara på plats.

Det är samma sak med möten. Nu sitter vi här fysiskt–

–men det går bra att ha möten utan att sitta tillsammans–

–med Skype och annat.

Det finns mycket större möjligheter idag–

–jämfört med för 20 år sen.

Ser ni stöd för det i statistiken över prisutvecklingen–

–runtom i landet jämfört med storstäder och innerstäder?

Nej, inte riktigt.

Då skulle man behöva särstudera just det.

Under kraftiga prisuppgångsperioder kan vi se–

–att det ändå styrs av bostadsbristen som råder i landet.

Nu talar vi tyvärr bostadsrätter igen.

Men när priserna steg som kraftigast innan de bromsade in–

–steg de mycket mer i ytterområdena.

Till exempel runt Stockholms kommun jämfört med centralt.

Priserna ökade procentuellt sett mer i ytterområdena–

–än i de centrala delarna.

Nivåerna är förstås mycket högre i de centrala delarna.

Men där har vi ändå en tendens som visar–

–att centralt eller en bit ut ökar…

Det är ingen konform eller en likriktad rörelse–

–utan den kan röra sig olika på olika platser.

Spännande. Där måste vi börja runda av veckans Kvadrat.

Vi har lärt oss att bostadspriserna är lite på moll nu.

Vi får se vart det tar vägen.

Svensken verkar trivas ute nära natur–

–och ute i det fria, bort från trafik och storstäder.

Så kan vi sammanfatta det.

Mycket bra.

Några slutliga kommentarer från er–

–för de som lyssnar eller tittar på det här?

Nåt som de ska ta med sig vad gäller utvecklingen–

–på bostadsmarknaden när vi närmar oss årets slut?

Och inför nästa år?

Vi har pratat om det tidigare–

–att man inte ska se sitt boende som spekulation.

Det är inte helt osunt att vi får en liten sättning.

Man ska tänka på att boendet ska vara ens hem–

–och det är det som man ska fokusera på.

Därför behöver man inte–

–få alltför ont i magen av de här siffrorna.

Jag gör en kopia på det då och kan lägga till–

–att bostadsköpet över tid normalt sett–

–är en väldigt god investering.

Med det tackar vi Catharina Åbjörnsson Lindgren–

–privatmarknadschef på Landshypotek Bank–

–och Per-Arne Sandegren–

–analyschef på Svensk Mäklarstatistik.

Tackar.

Nästa vecka är vi tillbaka med ett nytt avsnitt.

Är ni tittare nervösa över bostadsmarknadsutvecklingen–

–nu när den går i moll och har frågor?

Glöm inte att ni kan mejla oss på [email protected]

Eller hur, Petra?

Ja, vi älskar att få mejl. Vi ses nästa vecka.

Hej.

https://www.efn.se/privatekonomi/smastader-ar-bast/