Danske Bank spår ”tillväxtrecession”

”På många sätt påminner situation om den 2012 under ‘eurokrisen’, då kvartalsvis BNP-tillväxt sjönk strax under noll en period. Vi räknar med en repris på detta de kommande kvartalen”, skriver banken.

Sveriges BNP väntas öka 0,9 procent i år och 1,5 procent 2021. I den förra prognosen, i oktober, spåddes en BNP-tillväxt på 1,0 procent i år.

Efter att tillväxten sjunkit ned mot noll under det första halvåret i år väntas den ta lite bättre fart under andra halvan av året.

”En tillväxtrecession är på väg”, skriver Danske Bank.

Bostadsinvesteringarna väntas utgöra ett sänke för tillväxten ännu en tid och svaga företagsbarometrar talar för vikande företagsinvesteringar. Vidare har reallöneökningarna dämpats, vilket i kombination med färre arbetade timmar gör att hushållens löneinkomster visar den svagaste ökningstakten hittills på 2000-talet. Detta väntas hålla tillbaka konsumtionen, även om stigande förmögenheter drar i andra riktningen.

Till detta kommer en väntad svag nettoexport de närmaste kvartalen, där sjunkande varuexport indikeras av företagen i KI-barometern och industrins inköpschefsindex.

På arbetsmarknaden syns många tecken på försvagning, med bland annat stigande arbetslöshet, färre nyanmälda platser och minskade arbetare timmar. Arbetslösheten spås stiga från 6,9 procent 2019 till 7,8 procent i år och sedan till 8,0 procent under 2021.

Kommande avtalsrörelse väntas resultera i liknande löneavtal som den senaste och de totala löneökningarna sjunka något till 2,4 procent per år under 2020 och 2021.

Spår sjunkande inflation

Med Danske Banks inflationsmodell, där inflationen primärt drivs av lönerna, innebär detta att löneökningarna fortsatt är alldeles för låga för att generera en inflation i linje med Riksbankens mål på 2 procent.

”Utan en starkt försvagad krona eller stigande energipriser är löneökningarna för låga för att generera 2 procents inflation. Vi menar att det därmed finns en bias i inflationsmålet och att det inte är korrekt att vänta sig 2 procents inflation”, skriver banken i prognosen.

KPIF-inflationen väntas uppgå till 1,5 procent i år för att sedan sjunka till 1,1 procent nästa år.

Eftersom löneökningarna inte tar fart blir det fortsatt på kronan som det faller att få upp inflationen, om det inte kommer en kraftig uppgång i energipriserna. Danske Bank spår att kronan kommer att försvagas till 10:80 mot euron om ett år. Detta väntas dock inte hjälpa till så mycket att få upp inflationen eftersom importföretagen lär få ta av sina marginaler för att klara sig i konkurrensen.

”För att göra det enkelt, om det inte finns någon chans att ändra vare sig inflationsmålet (sänkt), lönebildningen (högre ökningstakt) eller global konsumtionsvaruinflation (högre) kommer SEK att vara under ett konstant deprecieringstryck”, skriver banken.

Riksbanken kan sänka igen

Efter räntehöjningen i december väntas Riksbanken ligga kvar med nollränta hela 2020, men Danske Bank ser det inte som omöjligt att räntan kommer att få sänkas igen.

Med negativa räntor har finanspolitiken nu har en unik chans att stimulera ekonomin utan att äventyra statsfinanserna. Det verkar dock som om vare sig regering eller opposition är villiga att göra detta utan Maastrichtskulden spås fortsätta att sjunka under skuldankarets mål på 35 procent. Ett visst budgetunderskott väntas 2020 och 2021 när de automatiska stabilisatorerna börjar verka när arbetslösheten stiger.

 

Bild: BNP-prognos

 

image

 

Läs artikeln