Gränsfrågan på Irland fortsätter grusa Brexitförhandlingarna

Theresa May, hårt pressad på hemmaplan av motstridiga intressen inom sitt eget parti, besöker för första gången som premiärminister Nordirland under två dagar. Det är här den svåra knuten finns i Brexitförhandlingarna: hur ska gränsen hållas öppen på en ö när ett land är med i EU och ett annat land inte är det?

– Vilken överenskommelse vi än sluter med EU måste den innebära att varor kan fraktas fritt över gränsen till Nordirland, sade Theresa May i ett tal i huvudstaden Belfast.

Men hon tillade:

– Det är lika klart att brittiska regeringen aldrig kan acceptera en ny gräns inom Storbritannien för att undvika en hård gräns mot Irland.

Brittiska regeringens förslag är att landet ska ha ett frihandelsavtal på varor, vilket man presenterade i sin så kallade vitbok nyligen. Theresa May framhöll att britternas förslag är en utveckling av landets tidigare ställningstagande i förhandlingarna.

– Nu är det upp till EU att svara. Inte bara återgå till tidigare ståndpunkter som inte visat sig fungera. Utan på liknande sätt utveckla sin ståndpunkt, sade hon.

EU:s chefsförhandlare Michel Barnier gav sitt svar på fredagen. På en presskonferens i Bryssel, efter ett möte med de kvarvarande 27 EU-länderna, ifrågasatte han om vitboken kan fungera. Han är tveksam till förslaget att britterna ska ta ut tullavgifter från andra länder för EU:s räkning.

– Brexit kan inte och ska inte rättfärdiga ytterligare byråkrati. Vi ska inte lägga mer administrativa bördor på företag bara för att Storbritannien vill lämna, sade Michel Barnier.

Han tvivlar dessutom på att vitboken verkligen är britternas slutliga förslag.

– Vitboken är ett resultat av en mycket intensiv debatt som var nödvändig inom Storbritannien. Vi har sett att den debatten inte är över än, sade Michel Barnier.

För att ytterligare spä på problemen är EU och Storbritannien inte överens om hur en nödlösning, som parterna preliminärt kom överens om i december, ska tolkas. Nödlösningen ska träda in om en permanent lösning inte kan nås i Irlandsfrågan. 

Denna nödlösning, ett så kallat backstop, anser EU betyder att Nordirland stannar kvar i EU:s tullunion om parterna inte blir överens.

Storbritanniens anser att hela Storbritannien stannar kvar i en tillfällig tullöverenskommelse med EU. 

För att understryka britternas synsätt röstade parlamentet tidigare i veckan igenom att det inte får finnas någon tullgräns alls inom Storbritannien. Med andra ord ingen gräns i irländska sjön.

Michel Barnier var på fredagen lite mjukare i tonen om nödlösningen än han varit tidigare.

– Det blir ett backstop, inte nödvändigtvis vårt backstop. Vi har föreslagit en lösning, men det var aldrig vår föresats att den skulle skapa en gräns i irländska sjön. Men samtidigt behöver vi ha en lösning som skyddar våra gränser och våra konsumenter, sade han.

Brexitförhandlingarna

Parterna ska fortsätta förhandla under augusti, normalt en semestermånad i såväl Storbritannien som EU.

Målet är att vara överens i Irlandsfrågan till EU-toppmötet i oktober.

Den 29 mars 2019 ska Storbritannien lämna EU.

Därefter börjar en övergångsperiod för att hinna anpassa lager och regler. Slutliga utträdet planeras till den 31 december 2020.

https://www.dn.se/ekonomi/gransfragan-pa-irland-fortsatter-grusa-brexitforhandlingarna/

Tungt motstånd mot Telias tv-affär – politiker vill granska affären

Nyheten om att Telia Company, med staten som största ägare, köper Bonnier Broadcasting för 9,2 miljarder kronor fick ett kyligt mottagande av politikerna. Under ett möte på fredagseftermiddagen klargjorde näringsminister Mikael Damberg sin ståndpunkt för Telias styrelseordförande Marie Ehrling. Han anser inte att det är lämpligt att Telia äger TV4. 

– Vi kommer att granska affären, framför allt utifrån ett medieperspektiv. Staten har varit tydlig mot bolaget under en längre tid med att det inte finns några ambitioner om att äga marksänd tv, säger Mikael Damberg. 

Efter granskningen väntar dialoger med Moderaterna och näringsutskottet. Affären ska även genomgå en konkurrensprövning hos EU-kommissionen. 

– Det blir med största sannolikhet en lång process som kanske inte är avgjord förrän mot slutet av nästa år. Det kan också bli en prövning om sändningstillståndet när man byter ägare, säger Mikael Damberg. 

Den svenska staten äger 37 procent av aktierna i Telia. I Bonnier Broadcasting ingår utöver TV4 bland annat Fotbollskanalen, C More, och finska MTV. 

Kan det bli aktuellt för staten att sälja hela eller delar av aktieinnehavet i Telia? 

– Det finns inget försäljningsmandat av Telia från Riksdagen. Moderaterna tittade på detta under förra mandatperioden och kom fram till att det fanns säkerhetspolitiska argument mot en sådan väg framåt, säger Mikael Damberg. 

Köpet uppges vara en del i Telia Companys satsningar på tv i takt med att kunderna konsumerar mer rörligt innehåll. Samtidigt ska Bonnier Broadcasting få hjälp av Telia i konkurrensen med internationella jättar som Netflix och Amazon. 

– Över tid tror jag att vi kan förbättra tv-upplevelsen i olika format, på olika platser och i olika skärmar, säger Telias vd Johan Dennelind. 

Han anser inte att beslutet om förvärvet av Bonnier Broadcasting ligger hos staten. 

– Vi har noterat att vissa ägare är positiva och vissa är negativa. Det här är inget beslut för ägarna, det är ett styrelsebeslut. Vi har bedömt att den här affären kan gå igenom en konkurrensprövning och därför vill vi göra den, säger han.

Är det ett sätt att göra sig av med staten som ägare?

– Det finns ingen sådan koppling från mitt perspektiv. Det här är en affär som är bra för våra ägare som skapar värde för våra ägare, som vi tror väldigt mycket på och som dessutom är strategiskt rätt för oss. Ingen kan vara överraskad. Den här typen av affär har vi pratat om i flera år så det ligger helt i linje med vad vi har sagt att vi ska göra, säger Johan Dennelind. 

Affären får kritik även från annat politiskt håll. Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson anser att det är ”djupt problematiskt” att staten blir dominerande på mediemarknaden.

– Den här affären borde inte bli av, regeringen har varit väldigt passiv och duckat i frågan, säger hon.

Vad bör regeringen göra i nuläget?

– Om den här olyckliga affären blir av bör staten överväga att sälja Telia, säger Elisabeth Svantesson.

Även Sverigedemokraterna är mycket kritiska till affären. 

– Det här innebär ju att i princip all marksänd tv har staten som mellanhand. Det är ju ingenting som direkt präglar västerländska demokratier, säger riksdagsledamoten Mattias Bäckström-Johansson (SD). 

Liberalernas partiledare Jan Björklund säger att affären är ”extremt olämplig”. 

– Vitsen att ha flera tv-kanaler är ju att de ska spegla en mångfald och att det ska finnas konkurens mellan dem. Att staten tar över ägandet av TV4 utöver Public service leder till en maktkoncentration som är olämplig. Regeringen bör stoppa detta, säger Björklund. 

Centerpartiets näringspolitiska talesperson Helena Lindahl skriver i ett mejl till DN att affären inte är optimal.  

– Vi ser generellt att statens stora innehav av bolag är ett problem eftersom det finns en inbyggd problematik med att man å ena sidan stiftar lagar för näringslivet och å andra sidan är en stor bolagsaktör som tävlar på marknadsmässiga villkor med privata aktörer, skriver Lindahl. 

Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson sällar sig till raden av kritiska röster. 

– Public service har ju bildats efter flera statliga utredningar för att bilda en stark och oberoende Public service. Helt plötsligt får Telia ett sidospår att köpa upp TV4 utan att det har föregåtts av någon politisk diskussion och blir någon sorts offentlig mediekoncern. Det blir för oss problematiskt, säger Ulla Andersson (V). 

https://www.dn.se/ekonomi/tungt-mostand-mot-telias-tv-affar-politiker-vill-granska-affaren/

Medieforskare: Tittare kan få betala mer för innehållet

Enligt Jonas Ohlsson, som forskar på medieekonomi och mediestruktur, är sändningsrättigheter en av de stora kassakorna i tv-branschen just. I synnerhet idrottsrättigheter. 

Han tror inte affären lär innebära några skrämmande förändringar för tittarna på kort sikt. Långsiktigt däremot kan man komma att se förändringar både i utbud och till viss del pris. 

– Det finns ju två delar av rättigheterna. Film och tv-serier och så finns idrottsrättigheter. Tittar man på idrottsrättigheterna har Bonnier inte lyckats så bra hittills. Mycket av det som låg i Cmore tidigare har förlorats till andra aktörer, säger Jonas Ohlsson. 

Enligt honom har Cmore varit en förlustaffär för Bonnier. Lönsamheten har varit dålig och flera stora idrottsrättigheter har förlorats. Bland annat har SBS Discovery, med Kanal 9, Dplay och Eurosport, nyligen förvärvat tunga rättigheter till allsvenskan från och med 2019. 

Med ett stort företag som Telia i ryggen kan Bonnier och TV4 få bättre chanser i kampen om rättigheterna. Men när dyra rättigheter ska köpas måste någon också betala. I det här fallet utesluter inte Jonas Ohlsson att det blir tittarna. 

– När konkurrensen ökar och priserna drivs upp är det klart att det i slutändan kommer hamna hos tittarna. Sändningsrättigheternas värde har växt och priserna följer efter, så är det oavsett vem som äger rättigheterna, säger Jonas Ohlsson. 

Samtidigt betonar han att det är en konkurrensutsatt marknad där priserna inte kan höjas hur mycket som helst. 

– Då kommer ju andra aktörer och erbjuder någonting bättre. 

Hittills är det främst reklamen i TV4 som genererat de stora pengarna enligt Ohlsson, men han tror på en generell förändring i tv-världen så småningom. 

– När konjunkturen så småningom svänger kommer reklamintäkterna minska och i förlängningen vill alla hamna i ett läge där tittarna betalar för sig, säger Jonas Ohlsson. 

Affären ligger just nu för granskning hos Konkurrensverket. Blir den godkänd beräknas den kunna bli klar först under andra halvåret av 2019. 

– Affären måste bli godkänd och genomföras innan man kan spekulera allt för mycket. Sedan får man se hur de väljer att organisera sig och hur de väljer att satsa innehållsmässigt, om det blir sporträttigheterna man kommer rikta in sig på eller någonting annat, säger han. 

I offentliggörandet av affären tydliggjorde Telia att de värdesätter ett redaktionellt innehåll som är oberoende av dess ägare. 

”Företaget får i och med förvärvet ett viktigt uppdrag att säkerställa att oberoende journalistik upprätthålls gentemot ägare, styrelse och ledning”, skriver styrelsen i ett uttalande. 

– Om affären blir av kommer de ha en stark position på bredband, tv-distribution och innehåll. De får ett väldigt stort inflytande på hela näringskedjan för många människors mediekonsumtion, säger Jonas Ohlsson. 

Men han tror inte man ska oroa sig för att det redaktionella innehållets oberoende påverkas av ägandet. 

– Erfarenheter från liknande affärer i andra länder ger inte fog för att det skulle vara någon risk ur ett oberoendeperspektiv, säger Jonas Ohlsson. 

https://www.dn.se/ekonomi/medieforskare-tittare-kan-fa-betala-mer-for-innehallet/

Lega: Italien lämnar euron förr eller senare

Borghis uttalanden skapar redan turbulens på marknaderna: Räntan på tvååriga statsobligationer ökar med 8 punkter till 0,63 procent, och på tioåriga med 6 punkter till 2,57 procent.

Sedan den italienska populistregeringen tillträdde i juni har övriga länder i eurozonen uttryckt oro kring hur Rom egentligen ställer sig till valutasamarbetet. Finansministern Giovanni Tria har dock lovat att behålla euron.

https://www.dn.se/ekonomi/lega-italien-lamnar-euron-forr-eller-senare/

Fler antagna till högskolan – men färre sökte

Pluggsugna människor som sökt utbildningar uppgick till 391.400 personer. Antalet antagna bland dessa är 275.200, vilket innebär knappt 6.000 fler platser än i fjol.

Maria Linna Angestav, t.f. generaldirektör vid Universitets- och högskolerådet, säger i ett pressmeddelande att det är positivt att fler får läsa på högskolan.

”Att söktrycket ändå minskar för fjärde hösten i rad kan verka mer problematiskt, men den nedgången kan kopplas till rådande högkonjunktur.”

Fler har antagits till lärarutbildningar – 17.835 personer – en ökning med 2,6 procent. Bland sjuksköterskeprogrammen är det dock svårare att sammanställa statistik eftersom flertalet specialistutbildningar numera hanteras i en separat antagningsomgång.

https://www.dn.se/ekonomi/fler-antagna-till-hogskolan-men-farre-sokte/

Telias vd: Det finns motstånd mot affären

På fredagsmorgonen stod det klart att Telia, med staten som största ägare, köper Bonnier Broadcasting för 9,2 miljarder kronor. Näringsminister Mikael Damberg (S) har länge varit kritiskt inställd till affären.

Telias vd Johan Dennelind medger att det finns motstånd mot affären under fredagens presskonferens:

– Vägen framåt inte helt spikrak. Vi kommer genomgå konkurrensprövning och det kommer att komma inspel från både svenska och finska marknaden där vi måste förklara varför detta är bra för kunder och för helheten, säger Johan Dennelind.

Den svenska staten äger 37 procent av aktierna i Telia. Om ägarförhållandena kommer att förändras efter köpet återstår att se. Mikael Damberg kommer att möta bolagen under eftermiddagen för att diskutera förhållandena. Mötet beskrivs från Telias håll som en ”konstruktiv dialog”.

Joakim Bornold, sparekonom på Nordnet, tror inte att staten blir kvar som ägare efter köpet.

– Det går inte att staten äger både SVT och TV4. Det är ohållbart. Detta är inte slut här, det blir en långkörare, säger han.

Han tillägger: 

– Samtidigt måste Telia fatta affärsmässiga beslut, inte politiska beslut, säger han.

https://www.dn.se/ekonomi/telias-vd-det-finns-motstand-mot-affaren/

Telias vinst i nivå med prognoserna

Resultatet ligger marginellt under snittprognosen bland analytiker, som enligt en Reutersenkät låg på en vinst före skatt på 3.178 miljoner kronor.

Nettoomsättningen lyfter drygt 5 procent till 20,8 miljarder kronor.

Det justerade rörelseresultatet ökade 3,9 procent i lokal valuta, medan det i rapporterad valuta blev ett lyft på 6,9 procent till 6.443 miljoner kronor.

Även detta resultat låg i linje med förväntningarna.

https://www.dn.se/ekonomi/telias-vinst-i-niva-med-prognoserna/

Så ser partierna på Bonnier-Teliaaffären: ”Inte imponerad”

I och med affären köper Telia, med staten som största ägare, Bonnier Broadcasting, med TV4, C More och finländska MTV för 9,2 miljarder kronor. 

”Detta är i linje med den strategi som styrelsen beslutade 2014 om att skapa ett nytt Telia Company med Norden och Baltikum som bas, där också tv och innehåll är en viktig del av företagets erbjudande till sina kunder”, skriver Telias styrelse i ett uttalande.

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) säger att beskedet är väntat, men att han ”inte är imponerad”.

– Vi har under resans gång haft en dialog, där jag framfört mina och regeringens åsikter till [Telia]. Vi är för mångfaldig media och ser inget intresse eller argument för varför staten indirekt ska äga marksänd tv i Sverige, säger han.

Varför är det ett problem att staten indirekt äger marksänd tv i Sverige?

– När TV4 kom till en gång i tiden var huvudargumentet medial mångfald. Att inte bara staten skulle vara indirekt ägare via public service – att man skulle ha alternativ för marksänd tv. De argumenten är fortfarande starka. 

Damberg säger att sista ordet inte än är sagt, men att olika myndighetsgranskningar kommer sätta igång.

– Konkurrensverket granskar och jag antar att sändningstillståndet kommer diskuteras. Sen kommer det också bli en mediepolitisk diskussion i Sverige om det lämpliga i en sådan här affär. 

Mikael Damberg ska träffa Telias ledning under fredagseftermiddagen.

– Nu är fokus först på att få klarhet i hur [Telia] tänkt och resonerat. Jag har nu läst pressmeddelandet och måste få svar på vissa frågor. Det kommer jag få i eftermiddag när jag träffar Telias ledningen. Sen får vi titta på vilka steg som ska tas.

DN söker övriga partier för kommentar. Texten uppdateras.

https://www.dn.se/ekonomi/sa-ser-partierna-pa-bonnier-teliaaffaren-inte-imponerad/

Hasse Eriksson: Både Telia och Bonnier har haft intresse att affären skulle bli av

Varför köper Telia Bonniers TV-del?

1

Bägge parterna har intresse av affären. Telia har tvingats ge upp sin satsning på utvecklingsmarknaderna i forna Sovjetunionen i länder som Uzbekistan och Azerbajdzjan efter flera svåra korruptionsskandaler. Tv-delen med innehåll är i stället ett område som bolaget hoppas kunna få till tillväxt i affärerna framöver.

Bonnier AB i sin tur vill gärna banta bolagets skuldberg. ”Vi får möjlighet att kraftfullt stärka vår balansräkning”, konstaterar Bonnier AB:s vd Tomas Franzén. Där kommer pengarna som Telia betalar för tv-delen väl till pass. 

Vad kan det betyda för tittarna?

2

Det är för tidigt att säga om och hur tittarna kommer att märka någon skillnad. En fördel med affären skulle kunna vara att den nya enheten får bättre ekonomiska muskler för att göra bra tv-produktioner. En nackdel kan vara att konkurrensen minskar. Mindre konkurrens brukar i de flesta fall innebära höjda priser för kunderna.

Kommer affären att gå igenom?

3

Konkurrensmyndigheterna ska godkänna upplägget. Men man kan anta att parterna inte skulle försöka driva igenom affären om de inte bedömt att det skulle gå igenom. Eventuellt kan parterna tvingas göra justeringar i uppgörelsen för att Konkurrensverket ska bli nöjt.

https://www.dn.se/ekonomi/hasse-eriksson-bade-telia-och-bonnier-har-haft-intresse-att-affaren-skulle-bli-av/

Lyxmärket Burberry bränner upp varor värda miljoner

Det handlar om varor som inte sålts och som Burberry bränner upp för att hindra att de stjäls eller säljs billigt, skriver BBC

Företaget har sagt att energin som bränningarna generar har tagits tillvara. 

– Burberry har noggranna rutiner på plats för att minimera den mängd överskott vi producerar. Vid tillfällen då bortskaffande av produkter är nödvändigt gör vi det på ett ansvarsfullt sätt och vi fortsätter söka efter sätt att minska vårt avfall eller att ge det nytt värde, säger en talesperson för företaget. 

Förra året var också ett exceptionellt år, enligt företaget själva. De var då tvungna att förstöra en stor mängd parfym efter att ha ingått ett nytt samarbete med den amerikanska firman Coty. 

Eftersom Coty skulle bygga upp nya lager var Burberry tvungna att kasta gamla produkter för 116 miljoner kronor, varav det mesta var parfym. 

Tim Jackson, chef på British school of fashion på Glasgow Caledonianuniversitetet i London, menar att lyxmärkesföretag som Burrberry står inför en modeparadox. 

För att göra aktieägare nöjda måste de expandera, trots att detta ökar risken för att deras identitet som exklusivt förstörs och att deras lager av varor blir för stora, enligt honom.

– Det finns ingen chans att de någonsin kommer kunna lösa det här problemet, säger Tim Jackson.

I november ändrade Burberry sin säljstrategi för att göra märket ännu mer exklusivt. De meddelade att de bland annat ska stänga butiker som inte ligger på strategiskt placerade platser och att de ska skapa ett ”center för excellens” för lyxiga lädervaror. 

Deras nya strategi sänkte företagets egna kostnader, vilket gjorde har bidragit till ökad vinst. 

Trots i stort sätt oförändrade säljsiffror meddelade Burberry i mars i år en vinstökning på omkring 5 procent, till 4,8 miljarder kronor. 

https://www.dn.se/ekonomi/lyxmarket-burberry-branner-upp-varor-varda-miljontals-pund/

VM gav mångmiljardklirr i ryska kassor

Mest pengar spenderades av fans från Kina och USA, trots att inget av länderna hade ett eget lag med i turneringen.

Sberbank hann under det månadslånga VM:et med att hantera 899 000 utländska bankkort från totalt 194 olika länder.

Det mesta av köpen gick till hotellrum, besök på restauranger och kaféer, kläder och stormarknader, enligt Sberbank.

https://www.dn.se/ekonomi/vm-gav-mangmiljardklirr-i-ryska-kassor/