EU: Avgörande vecka för Brexitförhandlingarna

Tidspressen ökar på EU och Storbritannien att nå ett Brexitavtal. Om drygt fyra månader, den 29 mars 2019, ska britterna lämna EU. På måndagen informerade EU:s chefsförhandlare Michel Barnier medlemsstaterna om läget.

– De senaste dygnen har förhandlarna i princip mötts dygnet runt. Det finns fortfarande en möjlighet att det blir ett utträdesavtal, vilket vi verkligen hoppas på, säger Ann Linde, EU-minister.

Hon understryker ändå att alla måste förbereda sig på att det inte blir något avtal.

– Michel Barnier säger att den här veckan är väldigt avgörande för förhandlingarna och att det fortfarande finns en möjlighet. Men det är mycket, mycket svårt, säger Ann Linde.

Fortfarande finns inget genombrott i den knepiga frågan om gränsen på den irländska ön. De kvarvarande 27 medlemsstaterna är fortsatt eniga om att det inte ska vara en hård gräns på Irland. Dessutom värnar de integriteten för EU:s inre marknad.

– Det är våra två viktiga principer, men inom dem kan man försöka att vara så konstruktiv som möjligt, säger Ann Linde.

Är det Storbritannien som behöver rucka på sig för att ett avtal ska nås?

– Det gäller från båda håll att försöka hitta lösningar för att uppnå det vi vill uppnå, säger Ann Linde.

Brittisk press har senaste dagarna uppmärksammat att fiskerättigheterna blivit en ny stridsfråga i Brxeitförhandlingarna. Om Storbritannien under en övergångsperiod får fortsatt rätt att exportera fisk till EU:s inre marknad vill EU-länderna ha kvar sin rätt att fiska i brittiska vatten.

Så sent som i månadsskiftet augusti-september var brittiska och franska fiskare i luven på varandra i Engelska kanalen, där flera båtar rammades.

– Fisket har alltid varit en viktig fråga och är central i vilka framtida relationer EU och Storbritannien ska ha. Eftersom vi nu börjat diskutera de framtida relationerna har frågan dykt upp på bordet, säger Nathalie Loiseau, Frankrikes EU-minister.

Läs mer: Brexit – här är frågorna som måste lösas

Fakta:Viktiga dagar för Brexit

13-14 december: Årets sista EU-toppmöte i Bryssel. Troligen sista chansen för att nå ett utträdelseavtal under 2018.

21 januari 2019: Avgörande dag i det brittiska parlamentet. Om inget utträdelseavtal ännu lagts fram blir det upp till parlamentet att avgöra hur fortsättningen ska se ut.

11-14 mars: Planerad tid för EU-parlamentet att spika ett eventuellt utträdesavtal.

21-22 mars: Första ordinarie EU-toppmötet under 2019 blir sannolikt det sista med Storbritannien som medlem.

29 mars: Storbritannien lämnar EU vid midnatt svensk tid, klockan 23 brittisk tid.

30 mars: Om ett utträdesavtal finns på plats inleds en övergångsperiod för att möjliggöra ett så smidigt utträde som möjligt. Samtidigt kan formella förhandlingar inledas om framtida relation och handelsavtal mellan EU och Storbritannien.

TT

https://www.dn.se/ekonomi/eu-avgorande-vecka-for-brexitforhandlingarna/

Svensk sparrishets torrlägger hela samhällen

Grönsaksodlingar i den peruanska Ica-dalen kräver stora mängder vatten, vilket ställer till med problem för lokalbefolkningen. Det visar en ny rapport från organisationen Swedwatch.  

Mindre lantbrukare tvingas sälja sin mark när brunnarna sinar och sjukdomar och andra hälsorisker sprider sig när de lokala storföretagen slukar grundvattnet. 

– Vattenbristen gör att människor måste förvara vatten under lång tid, då är det lätt att sjukdomar sprids samtidigt som det är svårt att hålla en god hygien, säger rapportförfattaren Malena Wåhlin. 

Malena Wåhlin

Ica-dalen, vars namn inte har någonting med livsmedelsföretaget att göra, ligger söder om Lima och har optimala förutsättningar för att odla sparris året om. 

Och sparris är populärt. Sedan början av 2000-talet har exporten från Peru, främst till USA och Europa, mer än fördubblats, enligt rapporten. 

Problemet är att regionen är regnfattig och jordbruksföretagen måste använda samma grundvatten som lokalbefolkningen. Ungefär 90 procent går till grönsaksodlingarna, och samhällena runt omkring får hushålla på den sista tiondelen. 

– I de absolut värsta områdena vi besökt har folk tillgång till vatten ett par timmar varannan vecka. Det skapar problem med både hälsa och försörjning för befolkningen, säger Malena Wåhlin. 

Förutom att det leder till hygien- och hälsoproblem som bakterie- och sjukdomsspridning drabbas också de mindre jordbrukarna, som bortprioriteras till förmån för storföretagen. 

– Deras brunnar torkar ut helt och de har inte möjlighet att fortsätta odla, så många tvingas i stället sälja sina marker, säger Malena Wåhlin. 

Ungefär 99 procent av sparrisen i området går till export, främst till USA och Europa. 

De svenska livsmedelskedjorna som handlar från Ica-dalen är Coop, Axfood och Ica. Utöver dem handlar också en handfull grossister sparris från regionen. Flera av dem är väl bekanta med problematiken i området och har känt till den i flera år. 

– När man som företag köper produkter från ett sådant högriskområde, som är så torrt redan från början, blir det ännu viktigare att göra ordentliga riskanalyser. Det har företagen inte gjort trots att de känt till problematiken, säger Malena Wåhlin. 

Swedwatch menar att företagen måste bidra till att lösa krisen tillsammans med producenterna på plats, eftersom myndigheter och lokalbefolkning har för lite makt.  

– Vi tar det på största allvar och tycker det är bra att granskningen görs. Vi har ju själva varit med och svarat på frågor och nu när slutsatsen har kommit kommer vi använda det i vårt fortsatta arbete, säger Anders Axelsson, kvalitetschef på Ica. 

Även Axfood, bolaget bakom Hemköp och Willys, är bekanta med problemet sedan tidigare.

– Vattenfrågan är komplex och vi behöver även titta på hur andra delar av Peru påverkas. Vi har planerat en resa i mars där vi ska besöka leverantörer i Ica-regionen och i övriga Peru, säger Axfoods presschef Claes Salomonsson.

De har nyligen antagit ett mål om att senast 2020 hitta en metod som utvärderar hur leverantörer i områden med vattenbrist ska kunna minska sitt avtryck. 

I regionen bor omkring 800.000 personer och odlingarna i området har genom åren bidragit med både arbetstillfällen ekonomiskt välstånd och infrastruktur. 

En plötslig importbojkott skulle riskera att göra tillståndet värre för befolkningen som trots allt gjort sig beroende av odlingarna. Det är både Ica och Axfood införstådda i. Men konkret lösning har varken dem eller Swedwatch. 

Undersökningen

Rapporten är gjord av organisationen Swedwatch tillsammans med biståndsorganisationen Diakonia och den peruanska organisationen Codehica som arbetar med vatten- och människorättsfrågor. 

Slutsatserna bygger på ett hundratal intervjuer med lokalbefolkning, myndigheter, akademiker och branschföreträdare i både Peru och Sverige. 

Källa: Swedwatch

Sparrisodling

Sparrisodlingen i Ica-dalen har gått från att täcka 5.600 hektar år 1996 till att nu täcka 15.000 hektar. 

En sparrisodling kan kräva upp till 15.000 kubikmeter vatten per hektar. 

Det kan jämföras med andra frukter och grönsaker i området som kräver mellan 5.000 och 6.000 kubikmeter. 

Vattnet till odlingarna tas från samma grundvatten som samhällena i närheten använder. Ungefär 90 procent går till odlingarna, vilket har gjort att lokalbefolkningen har svårt att få tag på vatten. 

På en del platser i regionen har grundvattnet sjunkit med 1,5 meter per år och många hushåll har bara vatten ett par timmar i veckan. 

Källa: Swedwatch

https://www.dn.se/ekonomi/svensk-sparrishets-torrlagger-hela-samhallen/

Cashewbråk i Tanzania trappas upp

Tanzanias president John Pombe Magufuli är en nyckfull ledare. Han har gjort en rad kontroversiella utspel, men han har också profilerat sig som en ledare på folket sida.

På måndagen beordrade han armén att gå in i områden i södra Tanzania för att hämta upp hela skörden av cashewnötter från bönder i trakten.

Magufulis regering hade före helgen ställt ett ultimatum: om inte de kommersiella uppköparna senast på måndag höjer sitt bud till 3.000 shilling kilot, ungefär 12 kronor, kommer staten och köper upp alltihop.

– Och vi har pengar till det, sade Magufuli som hårt kritiserat sina företrädare för korruption och slösaktighet med statens medel.

På söndagen besökte Magufuli en militärförläggning och inspekterade de 75 fordon som nu är tänkta att användas för transport av nötter.

För några dagar sedan sparkade han både jordbruksministern Charles Tizeba och handelsministern Charles Mwijage, eftersom han tyckte de misskött cashewfrågan.

Han har även upplöst styrelsen för den tanzaniska cashewbranschens organisation.

Bakgrunden till de drastiska åtgärderna är att cashewbönderna hamnat i bråk med handlarna, som brutit sina löften om att betala ett visst pris för de näringsrika nötterna. När skörden väl skulle bärgas var priserna plötsligt på en lägre nivå än avtalat.

Uppköparna skyller på en sviktande marknad. Men bönderna, som hävdar att de skulle gå med förlust om de accepterade, har nu i flera veckor vägrat leverera.

Det är inte första gången det blir konflikt kring cashewhandeln. År 2013 ledde samma bråk om prissättningen till kravaller och 20 jordbruksegendomar brändes ner.

Cashewnötter odlas bara på en liten del, runt två procent, av den tanzaniska jordbruksmarken, och huvudsakligen i de sydliga regionerna Lindi, Mtwara ocb Pwani.

Grödan produceras mestadels av fattiga småbönder. Icke desto mindre är de tanzaniska cashewnötterna kända för att hålla hög kvalitet, och de betingar i regel ett högre pris på världsmarknaden än nötter från konkurrerande länder, vilket betyder välbehövliga exportinkomster.

Toppkvaliteten kommer sig inte bara av ett gynnsamt klimat och en bra jordmån. Goda odlingsmetoder hos cashewbönderna anges också som en bidragande orsak.

Det mesta av produktionen exporteras utan att bearbetas, enligt sajten Tanzania Invest. Största importör är Indien, som i sin tur exporterar en del av nötterna i skalat skick.

https://www.dn.se/ekonomi/cashewbrak-i-tanzania-trappas-upp/

”Svenska företagare har hög livskvalitet”

Det svenska företagsklimatet beskrivs ofta som ganska negativt. Kritiken har då en tonvikt på skatter och regleringar.

Men det finns också en positiv bild som nu framförs av Johan Kreicbergs, företagarekonom vid Swedbank och Sparbankerna. Han stöder sig på offentlig statistik, liksom på en ny undersökning som har utförts av Sifo. 

Utifrån statistiken har man upprättat ett europeiskt företagarindex som väger ihop företagarnas inkomster, deras arbetstider och självupplevda hälsa. 

När det gäller företagarnas medianinkomster efter skatt kommer Sverige på tredje plats i Europa, efter Norge och Luxemburg. Arbetstiderna för svenska företagare  ligger kring europeisk mellannivå, medan deras hälsoläge uppfattas som relativt gott. 

Sammantaget hamnar de svenska företagarna i topp beträffande livskvalitet, jämfört med sina europeiska kolleger. Jämfört med andra företagare i Europa har de har också bättre råd att äta ute eller ta en drink med släkt och vänner.

Frågan blir då varför inte fler svenskar som väljer att bli företagare. I Sverige rör sig om mindre än tio procent av befolkningen, vilket är mindre än i de flesta europeiska länder.

– Det kan alltid diskuteras hur livskvalitet ska definieras. Men det låga företagandet i Sverige kan inte förklaras med längre arbetsdagar, mer stress eller lägre inkomster, säger Johan Kreicbergs.

Enkätundersökningen från Sifo visar att mer än var fjärde svensk skulle vilja bli företagare, men att många uppfattar som ekonomiskt osäkert. Att starta företag ses som alltför riskfyllt och tidskrävande.

De faktiska förhållandena för företagare är dock knappast bättre i andra europeiska länder, även om allmänhetens inställning till företagande där är mer positiv. Slutsatsen från Swedbank och Sparbankerna är att många svenskar har en omotiverat mörk bild: 

– Sverige behöver fler företagare. Samhället har mycket att vinna på att en mer rättvisande beskrivning kommer fram, betonar Johan Kreicbergs. 

Läs även: Bästa tipsen för småföretagare med 3:12

Företagares livskvalitet i europeiska länder

1. Sverige                             

2. Norge

3. Cypern

4. Finland

5. Nederländerna

6. Luxemburg

7. Storbritannien

8. Danmark

9. Irland

10. Tjeckien

11. Estland

12. Österrike

13. Belgien

14. Italien

15. Malta

16. Spanien

17. Frankrike

18. Rumänien

19. Kroatien

20. Tyskland

21. Slovenien

22. Lettland

23. Portugal

24. Slovakien

25. Bulgarien

26. Grekland

27. Litauen

28. Makedonien

29. Ungern

30. Polen

Källa: Swedbank och Sparbankerna

https://www.dn.se/ekonomi/svenska-foretagare-har-hog-livskvalitet/

Mest arsenik i ekologiskt ris

För några år sedan kom en larmrapport om höga halter arsenik i ris.

Men trots nya gränsvärden tycks halterna av detta gift fortsätta att öka. Det visar Livsmedelsverkets undersökning av åtta ris som även analyserades 2015 och 2017. Nästan alla höll sig under gränsvärdet, men i sex av sorterna hade arsenikhalten ökat och ökningen var störst i två ekologiska ris.

De produkter som hade högst halter var också ekologiska och ett av fullkornsrisen överskred gränsvärdet och har nu dragits tillbaka från marknaden.

”Livsmedelsverket rekommenderar i vanliga fall att man ska välja fullkorn eftersom de är bra för hälsan. Men just när det gäller ris bör man äta fullkorn bara i bland”, säger Petra Bergkvist, statsinspektör på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.

Arsenik finns naturligt i berggrunden och tas upp av riset via jorden eller bevattningsvattnet. Det är alltså inte tillsatser eller på grund av hanteringsprocessen som giftet hamnar i riset. Arsenik är ett gift som man ska försöka att få i sig så lite som möjligt av. Sedan tidigare råder Livsmedelsverket föräldrar att inte ge barn under sex år riskakor eller risdrycker.

Att som vuxen äta ris och risprodukter några gånger i veckan, som är det vanliga i Sverige, innebär ingen risk för hälsan, skriver myndigheten.

”Man kan också göra mycket för att sänka halterna i riset själv. Koka riset med stort överskott av vatten som sedan hälls bort. Då kan arsenikhalterna minska med mer än hälften”, säger Petra Bergkvist.

https://www.dn.se/ekonomi/mest-arsenik-i-ekologiskt-ris/

Över 50 miljoner bostäder står tomma i Kina

Det finns inget annat land där andelen tomma lägenheter är så stor som i Kina, enligt Gan Li, professor vid universitetet specialiserat på finans och ekonomi i staden Chengdu som ligger bakom undersökningen.

Många av lägenheterna det gäller har sålts, men står tomma eftersom de köpts som investeringsobjekt eller som bostad för barn i framtiden eller möjligen som bostad för köparen själv efter pensionering. 

Mardrömmen för den kinesiska ledningen är om ägarna av dessa bostäder blir oroliga för en vikande marknad och samtidigt beslutar sig för att de vill sälja.

– Om en spricka uppstår på fastighetsmarknaden kommer avyttrade bostäder att träffa Kina som en störtflod, varnar professor Gan i en kommentar till South China Morning Post i Hongkong. 

Enligt en annan undersökning, publicerad i fjol, framgår att myndigheterna trots stora ansträngningar misslyckats med att stävja spekulationen i fastigheter. När restriktioner införts på en ort har pengarna i stället flödat till andra städer.

Periodvis har lägenhetsägare också varit innovativa när det gäller att kringgå regler, det gäller inte minst gifta par som begärt skilsmässa, för att på papperet ha rätt att äga flera lägenheter utan att behöva betala extra skatt.

I en landsomfattande undersökning för fem år sedan beräknades 49 miljoner bostäder stå tomma . Sedan dess har antalet ökat till vad forskaren Gan Li formulerar som “avgjort fler än 50 miljoner enheter”.

Ökningen har således skett trots myndigheternas försök att stoppa spekulation. Den kinesiske ledaren Xi Jinping har förgäves gång efter annan upprepat att bostäder är till för att bo i. 

Utvecklingen har inneburit att efterfrågan hållits uppe, vilket pressat priserna uppåt, och gjort det svårt för migrantarbetare och unga att kunna köpa bostäder.

Under 2000-talet har Kina jämnat över en miljon byar med marken.  Hundratals nya städer har byggts. Tusentals tätorter har expanderat och hundratals miljoner invånare har flyttat till höghus i en flyttvåg som saknar motstycke i världshistorien. Och så är det den märkvärdiga bieffekten av boomen: spökstäderna.

Läs mer: Sanningen om Kinas spökstäder

De nästan folktomma städerna har ofta uppstått långt från tidigare tätorter. Men även i Peking står bostäder tomma. Andelen beräknades nyligen till mellan 10 och 20 procent.

För den som undrar över prisnivån i den kinesiska huvudstaden så ligger den numera generellt över Stockholms. Däremot är löneläget betydligt lägre i Peking än i Stockholm.

Lugnt och fint område, nära en bra skola och i välskött fastighet i Pekings centrum betyder ett pris per kvadratmeter på mellan motsvarande 90.000 och 130.000 kronor. 

https://www.dn.se/ekonomi/over-50-miljoner-bostader-star-tomma-i-kina/

Politiker vill granska Wahlroos roll i est-härva

Danska politiker vill att det undersöks ordentligt om det förekom penningtvätt även under den förre ägaren av Danske Banks estniska enhet, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Danske Bank köpte den estniska verksamheten av finländska Sampo 2007. Då var Björn Wahlroos vd för Sampo. I dag är han ordförande, en post han också innehar i Nordea.

Wahlroos har tidigare sagt att Sampo inte har gjort något fel och att Danske Bank gjorde en grundlig analys av verksamheten i samband med köpet.

Tidigare i höstas erkände Danske Bank att det skett en omfattande penningtvätt för mångmiljardbelopp i den estniska filialen under en lång rad av år.

Läs även: Wahlroos friar Nordea från penningtvätt

https://www.dn.se/ekonomi/politiker-vill-granska-wahlroos-roll-i-est-harva/

Färre tror på stigande bostadspriser

Totalt sett i landet svarar 44 procent av hushållen att de tror på stigande bostadspriser de kommande tolv månaderna, fyra procentenheter färre än förra månaden. 31 procent tror på fallande priser, fem procentenheter fler än i oktober.

”Nedgången sammanfaller med allt tydligare besked från Riksbanken att räntan snart ska höjas. Dessutom har vi sett ett ökat utbud av nyproducerade bostäder, varav några varit svåra att sälja. Sammantaget ser vi en ökad osäkerhet på bostadsmarknaden vilket återspeglas i sjunkande prisförväntningar”, skriver SEB:s privatekonom Jens Magnusson. 

Undersökningen bygger på 1.000 intervjuer som genomfördes första veckan i november.

Läs även: Nordea sänker boräntan

https://www.dn.se/ekonomi/farre-tror-pa-stigande-bostadspriser-7/

Uppstickare tror på dramatiska förändringar för bankerna

De senaste tio åren har 18 nya aktörer beviljats banktillstånd hos Finansinspektionen.  Bland dem finns bolag som Volvofinans, Bluestep bank och Coops Medmera bank. 

Senast i raden att ta steget mot bankvärlden är Klarna, som fick sitt tillstånd beviljat av Finansinspektionen för lite mer än ett år sedan. Medgrundaren och vd:n Sebastian Siemiatkowski var då tydlig med att hans bolag inte skulle bli en traditionell bank som alla andra. 

Nu, lite mer än ett år senare, när de har lanserat både sparkonto (ihop med Avanza) och fysiska betalkort börjar de likna en bank allt mer. Dessutom hintar vd:n om att ännu ett kliv i den riktningen kan vara på gång.

– Så som människor definierar en bankutmanare måste man ha ett lönekonto. Det är grundtjänsten och det har vi inte än, säger Sebastian Siemiatkowski kryptiskt.

Betyder ”inte än” att ett lönekonto är på gång?

– Kanske…

Lönekonto eller inte. Oavsett hur det blir är han fortfarande tydlig med en sak – avsikten är att utmana jättarna, men det ska ske utan att Klarna blir som dem. 

I en debattartikel i Dagens Industri skrev han nyligen att ”storbankerna måste se upp”. Samtidigt passade den 37-årige it-miljardären på att kalla dem för både arroganta och giriga. 

Den senaste tidens många skandaler håller på att tömma de gamla bankernas förtroendekonton – och när det med tiden blir allt enklare att byta bank lever de farligt, menar han.

Varför ska man ha förtroende för nykomlingar som er om man inte kan ha det för storbankerna?

– Det är den första frågan vi fick när vi var 23 och startade det här bolaget. “Jaha, varför ska jag lita på er med mina pengar?” Hela vår existens bygger på att vi behövt skapa förtroende genom åren. Vi har det liksom inbyggt i vårt dna.

Men vad hindrar er från att utnyttjas på samma sätt som storbankerna tros ha utnyttjats?

– Ingenting alls. Vi utsätts för det redan i dag och vi rapporterar det. Penningtvätt är en dynamisk frågeställning och sättet folk tvättar pengar på förändras hela tiden. Det går aldrig att undvika helt, säger Sebastian Siemiatkowski.

Än så länge har den senaste tidens rapporter om penningtvätt och liknande dock inte lett till någon bevisad kundflykt från någon av de utpekade bankerna. Inte heller några effekter på förtroendekontot har kunnat styrkas, eftersom årets mätningar från Svenskt kvalitetsindex gjordes innan skandalerna uppdagades.

Men Siemiatkowski är säker på sin sak. Utgår man från hans synsätt handlar det bara om några år innan banksektorn förändras i grunden.

– Jag brukar inte vara den som står och skriker att nu förändras allting i morgon, men när jag ser vad som händer i branschen tror jag det kommer komma ganska dramatiska förändringar inom fem år, säger Sebastian Siemiatkowski.

Han syftar bland annat på det nya betaltjänstdirektivet från EU (PSD2) och andra framtida regleringar som han menar kommer luckra upp bank- och betaltjänstvärlden. Det blir enklare att ta med sig sin kunddata mellan olika banker och kunderna kommer flytta runt i större utsträckning, om man ska tro Klarnagrundaren.

– Det påminner en del om mobil- och telekomindustrin, när vi fick möjlighet att flytta med oss vårt telefonnummer mellan operatörer. Helt plötsligt kostade det inte sex kronor i minuten att ringa utan det kostar ingenting.

En annan aspekt är att trösklarna för nya aktörer blir lägre:

– Eftersom vi haft ett behov i samhället av att reglera bankverksamhet så har vi också i och med den regleringen skapat inträdesbarriärer för potentiella nya aktörer.

– Men det som håller på att hända nu är att tekniken blivit billigare och bättre, vilket gör att det blir enklare att nå upp till de kraven som regleringen ställer, säger Sebastian Siemiatkowski.

På senare år har det dykt upp en rad nya aktörer på bolånemarknaden som stjäl kunder med löften om låga räntor. För Klarna är den marknaden fortfarande outforskad mark, men Siemiatkowski utesluter inte att bolaget gör närmanden mot den längre fram i tiden.

– Det är klart att allting som rör sig om bankerbjudandet där det finns möjlighet att spara folks tid och pengar ser vi som intressanta områden. Men just i dag fokuserar vi mest på kundernas vardagsbestyr, säger han.

Läs mer: Nordeas ordförande svär sig fri från anklagelserna om penningtvätt 

Beviljade banktillstånd:

2017:

Klarna bank

2016:

Bluestep bank

2015:

Netfonds bank

Collector bank

2014: 

Nordax bank

2012: 

Landshypotek bank

Svea bank

SEB kort bank

TF bank

2010:

Sparbanken Allingsås

SBAB bank

Marginalen bank

2009: 

OK-Q8 bank

2008: 

Sparbanken Göinge

Erik Penser bank

Volvofinans bank

Sparbanken eken

2007: 

Medmera bank. 

2005: 

Avanza bank

Källa: Finansinspektionen. 

https://www.dn.se/ekonomi/uppstickare-tror-pa-dramatiska-forandringar-for-bankerna/

Nordea sänker räntan på flera bolån

Nordea sänker boräntor med ett, två och tre års löptid med 0,03, 0,04 respektive 0,05 procentenheter till 1,99 procent. Även för boräntan med fem års löptid görs en mindre sänkning. 

”Vi vill ha ett konkurrenskraftigt erbjudande även på de långa, bundna räntorna inför att Riksbanken väntas börja höja reporäntan i långsam takt. Nyligen sänkte vi räntan på två av våra bundna alternativ och nu tar vi nästa steg och sänker räntan på ytterligare fyra av våra bundna alternativ”, säger Michael Skytt som är bolånechef på Nordea. 

Han säger även att Nordea ”bedömer att läget är bra för våra kunder att binda hela eller delar av sin bolåneportfölj”.

I sammanhanget kan påpekas att banker kan tjäna på att knyta till sig kunder och att rörlig ränta historiskt generellt sett har varit lägre. Hur räntorna kommer att röra sig i framtiden återstår dock förstås att se.

Läs även: Så hög blir boräntan om tre år

Läs även: Experternas råd om boräntan

https://www.dn.se/ekonomi/nordea-sanker-rantan-pa-flera-bolan/

Readagar allt viktigare för svensk handel

Det stora startskottet går den 23 november i och med det amerikanska shoppingfenomenet Black Friday. Förra året konsumerade svenskarna för 5,3 miljarder kronor, enligt en undersökning av Postnord – 1,7 miljarder mer än året innan.

Men egentligen börjar butikskedjorna och e-handelsföretagen med sina kampanjer i god tid inför, säger Johan Davidson, chefsekonom på branschorganisationen Svensk handel.

– De flesta begränsar inte sina erbjudanden till bara en dag, utan håller på hela veckan. Därefter kommer ju också Cyber Monday så vi har börjat kalla det för Black Week numera, säger han.

Antalet kampanj- och readagar blir allt fler, och enligt Davidson också viktigare för den svenska detaljhandeln som genom e-handeln numera konkurrerar med hela världen.

Men med detta kommer också en del risker.

– De rabatterade priserna är ett sätt att locka kunder, inte minst till fysisk butik. Vissa får faktiskt en minskad lönsamhet under de här dagarna, men är tvungna att hänga med för att inte tappa konsumenter.

Black Friday-oro över Postnords leveranser

Den internationella konkurrensen bidrar till att sänka priserna för sällanköpshandeln och kan på sikt bli ett växande problem, hävdar Davidson.

– Om kampanjdagarna kommer väldigt tätt i en viss bransch så är det klart att konsumenterna väntar in det här. En risk finns också att de börjar förvänta sig kraftiga reaerbjudanden hela tiden.

I år sammanfaller fars dag – som också är en viktig handelsdag – med världens absolut största, den så kallade singeldagen från Kina.

Shoppinghögtiden den 11 november varje år uppkom under 1990-talet som en motreaktion på alla hjärtans dag. Förra året konsumerade kineserna för minst 180 miljarder yuan, motsvarande över 225 miljarder kronor. Det är tio gånger mer än amerikanerna under Black Friday.

Singeldagen har ännu inte slagit igenom fullt ut i Sverige, även om några kedjor börjat haka på.

– Det är helt enormt stort i Kina och saknar motstycke globalt sett. Omsättningen är tre gånger större än den svenska e-handelns på ett helt år, säger Davidson.

Nu satsar e-handeln på Black Friday i Sverige

Fakta.Högtider som ger klirr i kassan

Julen är den absolut viktigaste högtiden för svensk detaljhandel som förra året omsatte 77,4 miljarder kronor under december. Branschorganisationen Svensk handel räknar med en ökning på 3 procent under 2018, vilket skulle ge en omsättning i år på 79,7 miljarder kronor.

Andel som anser att respektive högtid är viktig:

Jul: 58 procent

Black Friday/Cyber Monday: 30 procent

Påsk: 29 procent

Midsommar: 29 procent

Nyår: 27 procent

Mors dag: 22 procent

Mellandagsrea: 22 procent

Alla hjärtans dag: 20 procent

Fars dag: 11 procent

Halloween: 8 procent

Nationaldagen: 7 procent

Singeldagen: 1 procent

Källa: Svensk handel

https://www.dn.se/ekonomi/readagar-allt-viktigare-for-svensk-handel/

Black Friday-oro över Postnords leveranser

Den 23 november är det dags för ”Black Friday” som sedan några år är ett känt begrepp i Sverige.

Men det var förra året som rea-dagen slog igenom ordentligt.

– Både e-handlarna och vi blev lite tagna på sängen över hur mycket det handlades. Det var över allas prognoser, säger Carin Blom, detaljhandelsanalytiker på Postnord.

I år pekar alla prognoser mot nya rekordvolymer. Postnord räknar med att hantera 900.000 paket bara under Black Friday och den efterföljande helgen, en ökning från 720.000 förra året och i år väntas fler julklappar än någonsin tidigare inhandlas på nätet, en ökning med 15 procent jämfört med 2017.

Per Ljungberg, vd för branschorganisationen Svensk digital handel, med bakgrund som kommunikationschef på Postnord, tror att Postnords prognoser kan vara i underkant och uttrycker en oro över att det kommer att bli förseningar.

– Utmaningen för e-handeln i Sverige är fortfarande leveranserna. Tidigare år har paketvolymerna ökat betydligt mer procentuellt än omsättningen. I år har man sagt att man tror på 25 procents paketvolymökning och de som pratat omsättning säger 40 procents ökning. Utifrån det blir jag lite orolig, säger Per Ljungberg.

Den rekordstora mängden paket förra året ledde till försenade leveranser, långa köer och kaos på hyllorna hos paketombuden som följd. För att undvika en upprepning av det scenariot sätter samtliga aktörer in en rad åtgärder.

Hos näthandlaren Adlibris har lagret byggts ut med 10.000 kvadratmeter och nya processer i hanteringen utarbetats.

– Vi har jobbat med den här frågan hela året, säger Johan Kleberg, vd för Adlibris.

Samtidigt säger han sig ha en ödmjuk respekt för julhandeln och framför allt Black Friday. Och kunder kan få vänta längre än normalt på sina paket.

– Vi har jobbat jättemycket för att vara rätt förberedda och sen kommer det ändå vara väldigt tajt att få ut det vi hoppas kunna sälja. Jag tror att det viktiga är att vara tydlig med när man får paket vid sådana peakar, säger Johan Kleberg.

Ute hos paketombuden pågår också förberedelser för att ta emot anstormningen av paket som väntas komma.

– Våra butiker kan inte göra så mycket mer än att ha ordning och reda i paketrummen samt ha personal tillgänglig. Det största ansvaret ligger hos paketdistributörerna. De måste fördela hanterbar volym till våra ombud, säger Axel Hägerstrand, kategori- och inköpsansvarig på Coop.

Paketdistributörerna har utökat sitt nätverk av paketombud under året. Transport- och logistikföretaget DHL har förutom nya ombud utökat sitt nätverk med 100 paketautomater.

Postnord har 140 nya ombud sedan i fjol. Inför julhandeln öppnas ytterligare 40 tillfälliga ombud i områden där det är extra högt tryck, exempelvis storstadsområden. Öppettiderna förlängs på vissa håll och antalet hemleveranser ökas och kommer exempelvis även att ske under lördagar under perioden då trycket är som högst.

– Vi försöker sprida trycket och paketen. Utöver det stärker vi upp på alla möjliga områden med extra medarbetare och försöker effektivisera hos ombuden, bland annat med hjälp av vår app för att korta kötider och för att hanteringen ska gå snabbare, säger Postnords Carin Blom.

Läs mer: Nu satsar e-handeln på Black Friday i Sverige 

Fakta.Black Friday

Black Friday är en från början amerikansk rea-dag som sedan 60-talet infaller dagen efter högtiden Thanksgiving.

I år infaller dagen den 23 november. Men dagen vuxit till att innefatta betydligt fler dagar och i Sverige börjar kampanjerna redan en vecka innan den faktiskt fredagen.

I USA har Black Friday från början varit en etablerad kampanj för de fysiska butikerna, men i Sverige är det framför allt e-handeln som omfamnat rean.

I en undersökning inför förra årets Black Friday svarade nästan varannan svensk, 44 procent, att de planerade att handla under rean. Flest planerade att handla på nätet.

Källa: DIBS

https://www.dn.se/ekonomi/black-friday-oro-over-postnords-leveranser/